Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Personer som dricker fyra glas alkohol eller mer per dygn har en kraftigt ökad risk att drabbas av hjärnblödning än de som dricker lite eller inget. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Att hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för hjärnblödning är känt sedan tidigare. Däremot har det varit svårt att veta exakt hur stor riskökningen är. I tidigare studier har man oftast använt självskattningar via enkäter eller intervjuer för att kartlägga drickandet. Det ger inte alltid en korrekt bild, eftersom alla inte minns eller vill uppge hur mycket de har druckit.

Alkoholvanor syns i blodet

Personers alkoholvanor går numera att mäta i blodet med markörer som visar mer än bara den aktuella alkoholhalten. I sin avhandling analyserar Kristina Johansson, doktorand vid Umeå universitet, en biomarkör i blodet som heter fosfatidyletanol. Det är ett ämne som visar ungefär hur mycket alkohol en person har druckit veckorna innan blodprovet tas.

– Genom att använda biomarkörer i blodet går det att på ett mer precist sätt förutsäga risk för hjärnblödning än med traditionella metoder. Det gör det lättare att hitta personer med särskilt hög risk för att kunna arbeta förebyggande, säger Kristina Johansson.

När forskarna jämförde personer med olika alkoholkonsumtion fick de fram att vid en alkoholkonsumtion som motsvarar minst fyra standardglas med alkohol per dygn, var risken för hjärnblödning fem gånger så stor som för den som inte drack alls eller bara lite.

Skillnad på glas och glas

Fyra ”standardglas” eller mer per dygn ökar risken för hjärnblödning. Men hur stort ett standardglas är beror på drycken, och på hur mycket alkohol den innehåller.

Ett standardglas motsvarar:

  • 50 cl folköl
  • 33 cl starköl (en ”stor stark” på 50 cl är 1,5 standardglas)
  • 1-1,5 dl vin (en flaska vin innehåller 6 standardglas)
  • 4 cl sprit (en flaska sprit innehåller 18 standardglas
    Källa: Alkoholhjälpen.se

– Resultaten är lovande. Det krävs mer forskning innan vi vet om personer med förhöjt fosfatidyletanol kan påverka sin risk för hjärnblödning genom att förändra sin alkoholkonsumtion. Men så mycket kan vi redan nu säga att personer som dricker fyra glas per dag eller mer har en kraftigt ökad risk för hjärnblödning. Med kunskap om det, kan man försöka minska den totala risken, till exempel genom att hålla blodtrycket på en så bra nivå som möjligt, säger Kristina Johansson.

Blodprov för framtida forskning

Biomarkören fosfatidyletanol används redan på hälsocentraler och sjukhus i Sverige idag som ett sätt att uppskatta alkoholkonsumtion, men studien i avhandlingen är en av de första där man undersöker sambandet mellan fosfatidyletanol och risken att få sjukdomar i framtiden.

I avhandlingen har man studerat blod från personer som deltagit i Västerbottens hälsoundersökning och Monica-studien i norra Sverige under perioden 1985 – 2007. Vid undersökningarna har personerna lämnat blodprover för framtida forskning. Från dessa prover har forskarna analyserat nivåer av flera olika biomarkörer. Nivåerna har sedan jämförts mellan personer som under perioden fick hjärnblödning med en annan grupp som inte fick någon hjärnblödning.

Hjärnblödning uppstår när ett blodkärl i hjärnan brister. Det är ett av de tillstånd som ingår i samlingsbegreppet stroke. Det andra är blodpropp. Hjärnblödning är den typ av stroke som har högst dödlighet.

Avhandling:

Biomarkörer och risk för intracerebral blödning – befolkningsbaserade studier i norra Sverige

Kontakt:

Kristina Johansson, specialistläkare i internmedicin, Skellefteå lasarett, kristina.am.johansson@regionvasterbotten.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera