Tema

Adopterade barns återresor fyller behov även hos adoptivföräldrarna

Att göra en gemensam familjeresa till sitt adopterade barns födelseland har blivit allt vanligare. Resan fyller många behov – och faktiskt inte bara för det adopterade barnet utan även för adoptivföräldrarna, visar forskning från Linköpings universitet.

Många råd till adoptivföräldrar kretsar kring barns rätt till sitt ursprung. Det har bidragit till att familjer åker på så kallade adoptionsåterresor för att knyta an till det adopterade barnets födelseland. Idag finns en hel industri kring fenomenet, med resebyråer som skräddarsyr återresor som en typ av familjesemester.

Johanna Gustafsson, doktor vid institutionen för Tema vid Linköpings universitet, har utifrån ett familjeperspektiv studerat hur barn och föräldrar resonerar kring beslutet att göra en adoptionsåterresa.

– Det är främst föräldrarna som är drivande i beslutet att åka på en adoptionsåterresa. Exempelvis återvänder barnen inte för att återuppleva minnen i samma utsträckning, eftersom de ofta inte har några, det har däremot föräldrarna. Resultaten antyder med andra ord att det i första hand inte är barnen som återvänder, utan föräldrarna, säger Johanna Gustafsson.

Resan ses som viktig för att barnen ska känna stolthet över sina födelseländer och kunna bemöta frågor från omgivningen om födelselandet och adoptionen. Det är alltså i första hand barnens ursprung som motiverar resan. Hur mycket man väljer att återanknyta till barnens ursprung skiljer sig dock åt i familjerna. Medan vissa ansåg att det var viktigt att träffa personer ur barnets förflutna ville andra bara uppleva landet.

”Goda” adoptivföräldrar

Genom att planera och genomföra en återresa lever föräldrarna också upp till rekommendationer från exempelvis Socialstyrelsen, som säger att det är viktigt att barnen får tillgång till sitt ursprung. En adoptionsåterresa bidrar med andra ord till att göra dem till ”goda” adoptivföräldrar. Men att ta beslutet om att åka på en återresa är inte enkelt, föräldrarna pendlar mellan rädsla över att barnet kan uppleva resan som svår och tanken på att en utebliven resa skulle kunna innebära svårigheter senare i livet.

Barnen själva har inte deltagit särskilt mycket i planeringen av adoptionsåterresorna och vissa vet inför resan inte vad de ska göra i sina födelseländer. För dem är resan i större utsträckning som vilken semesterresa som helst, där fokus ligger på sol, bad och shopping. Barnens och föräldrarnas förväntningar inför resan är med andra ord olika.

Pengars betydelse för återresan

Ett tema som växte fram i Johanna Gustafssons möte med familjerna var hur pengar formar adoptionsåterresorna. En adoptionsåterresa till exempelvis Kina eller Colombia är en stor investering.

För föräldrarna som Johanna Gustafsson intervjuade är adoptionsåterresan ovärderlig i termer av pengar, även om de behöver låna till den eller ta från en pensionsfond. Men pengarna ger också upphov till moraliska dilemman. Är det rätt att ge pengar till sitt barns tidigare fosterföräldrar? Eller till barnhemmet? Pengarna signalerar vad man tycker är viktigt och blottlägger komplicerade relationer.

Barnens syn på pengar handlar främst om shopping. Att shoppa tillsammans blir också en aktivitet som familjerna ägnar sig åt för att kunna ha trevligt tillsammans, slappna av och där alla i familjen kan delta på samma villkor, utan att fokus ligger på familjemedlemmarnas olika ursprung.

– Alla de barn som jag intervjuade var nöjda med sin resa, men de har främst sett den som en semesterresa. Vad den betyder för dem i framtiden ifråga om identitet och tillhörighet är något som skulle vara intressant att följa upp, säger Johanna Gustafsson.

Adoptionsåterresor studeras ur familjeperspektiv

I fokus för Johanna Gustafssons studie står tio svenska adoptivfamiljer där både barn och föräldrar har intervjuats om hur de resonerar kring beslutet att göra en återresa, planeringen av resans innehåll och upplevelserna av resan. Studien visar att även föräldrarna spelar en central roll i adoptivfamiljers återresor och nyanserar bilden av att en adoptionsåterresa enbart är till för den adopterade. Istället behöver vi förstå resorna som ett gemensamt familjeprojekt, menar Johanna Gustafsson.

Lyssna på Johanna Gustafsson när hon berättar om sin forskning i Temapodden från Linköpings universitet.

Avhandling:

Adoptivfamiljers återresor till barnens födelseländer

Kontakt:

Johanna Gustafsson, johanna.gustafsson@liu.se

 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Adopterade barns återresor fyller behov även hos adoptivföräldrarna

 lästid ~ 3 min