Tema

Därför är torvmarkerna så viktiga för klimatet

Världens torvmarker riskerar passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt – inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.

Mer än 100 miljarder ton kol kan frigöras från torvmarker fram till år 2100 visar en studie från ett internationellt forskarsamarbete.

Torv innehåller stora mängder ofullständigt nedbrutet växtmaterial som lagrats i marken under tusentals år. Även om torvmarker bara täcker 3 procent av jordens landyta är de viktiga kolsänkor som innehåller ungefär dubbelt så mycket kol som alla världens skogar, eller 25 procent av det globala markförrådet av kol.

Kan bli kolkällor istället för kolsänkor

– Istället för att ta upp koldioxid ur atmosfären och lagra kolet i marken kan torvmarker i framtiden komma att släppa ut stora mängder kol i form av växthusgaser och på så sätt ytterligare förstärka den globala uppvärmningen, säger Britta Sannel, forskare vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, som ingått i forskarsamarbetet.

Studien visar att de viktigaste hoten mot torvmarkerna kommer från mänsklig påverkan, framför allt genom ändrad markanvändning i tropikerna där omfattande utdikning av torvmarker sker för att marken istället ska kunna användas till odling av exempelvis oljepalmer.

– Men även klimatförändringar kan bidra till ökade kolförluster från torvmarker till följd av torka, ökad frekvens av bränder, höjning av havsytan och tinande permafrost, berättar Britta Sannel.

Torv består av växtdelar i mossar och kärr, som på grund av brist på syre endast delvis förmultnat. Torvjordar bildas i sjöar och våtmarker som växer igen eller i områden där fastmark försumpas på grund av hög nederbörd eller utläckande grundvatten. Källa: Sveriges geologiska undersökningar

Inkludera torvmarker i klimatmodeller

Studien sammanfattar det aktuella kunskapsläget inom forskningen och presenterar en nygjord undersökning där 44 ledande experter på torvmarker har uppskattat hur kolbalansen kan komma att förändras i olika typer av torvmarker till följd av ändrad markanvändning och klimatförändringar.

Resultaten visar att kolförlusten kan bli mer än 100 miljarder ton fram till år 2100, men forskarna betonar att osäkerheten är stor – allt ifrån ett upptag på 100 miljarder ton kol till en förlust av 360 miljarder ton kol. Den stora osäkerheten i resultaten understryker att det är viktigt att inkludera torvmarker i de modeller (Earth System Models) som förutspår framtida klimatförändringar.

– Om vi kan förstå torvmarkernas roll i den globala kolcykeln bättre kan vi lättare sätta en prislapp på deras värde inte bara som ekosystem utan även från ett kolbevarandeperspektiv, och därmed förhoppningsvis kunna motivera och få till stånd en mer långsiktigt hållbar förvaltning av världens torvmarker, avslutar Britta Sannel.

Studien har letts av Julie Loisel, Texas A&M University, och Angela Gallego-Sala, University of Exeter.

Vetenskaplig artikel:

Expert assessment of future vulnerability of the global peatland carbon sink. Nature Climate Change

Kontakt:

Britta Sannel, Institutionen för naturgeografi, Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, britta.sannel@natgeo.su.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Därför är torvmarkerna så viktiga för klimatet

 lästid ~ 2 min