Tema

Få använder blockkedjeteknik inom offentlig sektor

Blockkedjor, som bitcoin, är en digital teknik för att överföra information på ett säkert sätt. Inom offentlig sektor går utvecklingen av blockkedjeteknik långsamt, enligt en OECD-rapport. En orsak är osäkerhet kring hur det funkar.

Inom alla delar av samhället anses blockkedjor ha stor potential och många användningsområden. Inom offentlig sektor kan tekniken säkra och samtidigt förenkla arbetet med exempelvis fastighetsregister, patientjournaler, valutatransaktioner, bekräftelse av id-handlingar eller vid elektronisk röstning.

Den digitala tekniken med blockkedjor underlättar hur information organiseras och överförs på ett säkert sätt. Men inom offentlig sektor går arbetet långsamt och framgångarna med tekniken har till stora delar uteblivet. Det visar forskare från bland annat Göteborgs universitet i en ny OECD-rapport där ett hundratal blockkedjeprojekt i länder som Sverige, Belgien och Nederländerna utvärderats.

– Blockkedjan sågs inledningsvis av många experter i samma termer som när internet växte fram. Men hypen har lett till att organisationer inom offentlig sektor ofta närmat sig tekniken med både osäkerhet och orealistiska förväntningar, säger Juho Lindman, docent och huvudförfattare till rapporten.

Blockkedja för säkrare överföring

Några av de främsta fördelarna med blockkedjetekniken är förenklad administration och säkra överföringar av information. Tekniken har sin bakgrund i forskning men började bland annat användas i handeln med kryptovalutan bitcoin.

Det finns många olika typer av blockkedjesystem. Vanligtvis består systemet av en databas som är decentraliserad utan någon central punkt. Det finns alltså ingen huvuddator som tar hand om all information. Informationen finns istället lagrad på många datorer i ett öppet system, så kallat distribuerat nätverk, som visar alla händelser och transaktioner.

Vid exempelvis en fastighetsaffär har alla parter tillgång till en kopia av samma digitala liggare istället för att alla parter har en egen digital liggare. När en händelse i en affär eller transaktion inträffar uppdateras alla kopior av liggaren. Läggs ny information till, ordnas den i ett nytt block. Varje enskilt block är kopplat till föregående block, därmed bildas en kedja när ny information tillförs. Eftersom all information lagras på servrar där alla kan granska dem är det i princip omöjligt att ändra på informationen i efterhand.

Lantmäteriet startade blockkedjeprojekt

Ett exempel är Lantmäteriet som 2015-2016 startade ett pilotprojekt för en blockkedjelösning kring överlåtelser av fastigheter. Målsättningen var att ta fram ett säkert och transparent system för köpare och säljare samt registrering av fastigheter. Det är en process som annars tar lång tid, är svår att överblicka och därmed medför höga kostnader.

– Projektet avslutades 2019 när det nådde sitt initiala mål med att ha gjort en fastighetsöverlåtelse baserat på blockkedjetekniken. Men det kan inte betraktas som en framgång i betydelsen att få en stor bas av användare.

Å andra sidan, menar Juho Lindman, var Lantmäteriets projekt modigt och internationellt sett ett av de första inom sin genre. På sikt kan de ha förändrat attityden till att använda blockkedjor på fastighetsmarknaden.

Behövs bättre förståelse av tekniken

I rapporten pekar författarna på det faktum att det finns oräkneliga orsaker till varför ett nytt teknikprojekt fallerar eller lyckas. Bland annat beroende på tillgång till kunskap, budget och prioriteringar.

– När det kommer till frågan om att börja använda blockkedjor inom offentlig sektor måste beslutsfattare också fråga sig om de problem man försöker lösa endast kan ske genom denna teknik. Kanske finns det andra fullgoda tekniska lösningar innan förståelsen och tekniken kring blockkedjor har mognat, säger han och fortsätter.

– Med rapporten försöker vi skapa en bättre förståelse för tekniken och hjälpa tjänstemän att ta fram bra beslutsunderlag och se kritiskt på användningen. Dessa steg kan i slutändan hjälpa offentlig sektors framtida användning av blockkedjor.

OECD vill förbättra välståndet

OECD – Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, består av 36 medlemsländer från olika världsdelar. Organisationen arbetar bland annat för att förbättra det ekonomiska och sociala välståndet hos människor.

Rapport:

The Uncertain Promise of Blockchain for Government

Kontakt:

Juho Lindman, docent, Göteborgs universitet, juho.lindman@ait.gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Få använder blockkedjeteknik inom offentlig sektor

 lästid ~ 3 min