Tema

Snabb återväxt efter skogsbranden i Västmanland

Marken var helt svart och de döda träden stack upp som förkolnade skelett efter den stora skogsbranden 2014. En studie från SLU visar dock att det gick mycket snabbt när området återigen täcktes av växtlighet. Redan efter några veckor kunde man se de första gröna växterna.

SLU följer vegetationen på fasta punkter i olika delar av Hälleskogsbrännan, det 6 000 hektar stora område som skyddades som naturreservat efter branden. Här får växt- och djurliv utvecklas fritt.

– Vi gör studien på hyggen eftersom vi vill kunna följa utvecklingen under lång tid framöver. Det är svårare i den äldre, brända skogen eftersom träd som faller ner kommer att hindra framkomligheten där, berättar Lena Gustafsson, en av forskarna bakom studien.

Den vanligaste arten hittills har varit den storvuxna örten mjölkört (rallaros) som med sina rosaröda blommor gett karakteristisk färg åt området. Den fanns i nästan alla provytor både år 2016 och 2019. En annan högvuxen ört, bergkorsört (gula små blommor), var mycket vanlig år 2016 men minskade drastiskt och fanns bara i någon procent av provytorna år 2019.

En av de provytor där vegetationen undersöktes. Bild: Lena Gustafsson SLU

Både asp och björk ökade med 20 procent mellan 2016 och 2019 och var år 2019 de vanligaste arterna efter mjölkört. Även sälg, ett ganska ovanligt trädslag i traktens skogar, fanns i nästan tio procent av provytorna år 2019.

Slumpmässiga faktorer viktigast för den tidiga utvecklingen

Det är tydligt att de tidiga arterna har annorlunda egenskaper jämfört med de som ökat med tiden. Först kommer arter med lätta frön och snabb tillväxttakt men senare följer mer långsamväxande arter, som blåbär och lingon. Trots brandens drastiska påverkan på vegetationen så är de vanligaste arterna ungefär desamma som de på obrända hyggen i närheten, men skillnaden är stor i hur vanliga de är.

– Vi förväntade oss att vegetationen skulle skilja sig åt beroende på hur hårt det hade brunnit och även styras av markens kemiska egenskaper. Så var det också, men i förvånansvärt liten grad. Istället verkar slumpmässiga faktorer vara viktigast för den tidiga utvecklingen, säger Lena Gustafsson.

Vegetationen i de delområden som undersöktes blev sinsemellan mer olika ju längre tiden gick. De arter som kommer först verkar styra utvecklingen, i alla fall i det korta tidsperspektivet.

– Vegetationen är idag väldigt annorlunda jämfört med det svarta sottäcke som mötte besökaren direkt efter branden. Idag är intrycket ett grönt hav av uppväxande lövträd med uppstickande svarta trädstammar, säger Lena Gustafsson.

Lövträd kommer att bli alltmer dominanta och reservatet Hälleskogsbrännan kommer på sikt att bli det troligen största lövskogsområdet i landet nedanför fjällbjörkskogen.

I studien deltog forskare från SLU, Uppsala universitet, Stockholms universitet och Universidad de Granada i Spanien. Alla har tidigare varit knutna till SLU.

Vetenskaplig artikel:

Burn severity and soil chemistry are weak drivers of early vegetation succession following a boreal mega-fire in a production forest landscape, Journal of Vegetation Science, (Lena Gustafsson, Gustaf Granath, Hans-Örjan Nohrstedt, Alexandro Bitol Leverkus, Victor Johansson).

Kontakt:

Lena Gustafsson, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet,
lena.gustafsson@slu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Snabb återväxt efter skogsbranden i Västmanland

 lästid ~ 2 min