Tema

Öppet kontorslandskap ökade risken för ohälsa

Anställda trivdes sämre med sina jobb efter att aktivitetsbaserade arbetsplatser införts. Fler valde också att jobba hemifrån. En studie vid Malmö universitet menar att öppna kontorslandskap kan vara riskabelt. Inte minst för smittspridning.

Aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW) är en fortsatt stark trend, men är det så bra för kreativitet, interaktion och social gemenskap som det sägs? Och vad med pandemin?

– Vår studie utmanar föreställningen att ABW är kostnadseffektivt, men också om det verkligen stimulerar kreativitet och sociala relationer, säger Hanne Berthelsen, docent vid Malmö universitet, som tillsammans med professor Tuija Muhonen nyligen publicerat en vetenskaplig artikel om aktivitetsbaserade kontors påverkan på arbetsmiljön inom akademin.

Intervjustudien är en uppföljning av en tidigare enkätstudie från 2018 bland medarbetarna på Niagara, ett av Malmö universitets hus, som visade att de anställda trivdes sämre med sina jobb efter att aktivitetsbaserade arbetsplatser införts. Fler valde också att jobba hemifrån.

Fler jobbade hemma

Medarbetare och chefer som intervjuades i den nya studien var missnöjda med den fysiska arbetsmiljön, som bristande kontroll över ventilation, ljus och temperatur. I den öppna kontorsmiljön kände de att det var svårt att värja sig mot ljud- och synintrycken. Huset upplevdes också som anonymt och icke-akademiskt.

Så gjordes studien

11 forskare och 12 avdelnings- eller institutionschefer intervjuades av forskargruppen på uppdrag av dekanerna vid berörda fakulteter i Malmö universitets nya hus Niagara.

Ett annat problem som kom upp var att de intervjuade inte heller kände sig delaktiga i processen inför ABW, utan helt enkelt fick ”gilla läget”. I linje med tidigare forskning upplevdes inte arbetsmiljön som passande för arbete som kräver avskildhet och koncentration. Därför valde medarbetarna att jobba hemma i större utsträckning.

– Ökat hemarbete i sig gjorde att den psykosociala arbetsmiljön blev sämre. Man förväntar sig att spara pengar och vill ladda det med positiva värderingar som att man vill främja samarbete, kreativitet och interaktivitet. Men det finns egentligen inga belägg för detta i forskningen, säger Tuija Muhonen.

I själva verket ökade mejlandet medarbetarna emellan, eftersom det kan ta emot att störa kontorsgrannen med en fråga i ett öppet landskap. Mejlen i sig bidrog till stressen och risken för missförstånd blev större. Och istället för ett snabbt samtal kollegor emellan fick de boka mötesrum. Om kollegan ens var på plats, alltså.

Trots att otaliga studier visar på ABW:s nackdelar fortsätter arbetsgivare att övergå till öppna landskap där aktiviteten avgör var du sitter. Frågan har också diskuterats vid andra lärosäten. På Niagara har forskarna sedan studierna genomfördes dock fått egna skrivbord i mindre eller större kontorslandskap.

Ökad smittspridning

Med coronapandemin har också risken för ökad smittspridning i öppna landskap seglat upp på agendan.

– Redan innan pandemin visade flertalet studier på ökad smittspridning i öppna kontorsmiljöer med mer självrapporterad ohälsa, och fler sjukskrivningar jämfört med traditionella kontorsmiljöer, säger Tuija Muhonen.

Det handlar inte om att alla ska få ett eget rum.

– Men kanske två eller tre kan dela på ett rum, istället för att femton gör det, säger Hanne Berthelsen.

Vetenskapliga artiklar:

Activity-based work and its implications for the academic work environment (2020)

What happens to the physical and psychosocial work environment when activity-based offices are introduced into academia? (2018)

Kontakt:

Tuija Muhonen, professor arbetsvetenskap, Malmö universitet, tuija.muhonen@mau.se
Hanne Berthelsen, docent ledarskap och organisation, Malmö universitet, hanne.berthelsen@mau.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Öppet kontorslandskap ökade risken för ohälsa

 lästid ~ 2 min