Tema

Utrikes födda får mer ekonomisk bistånd

Utrikes födda tar i högre grad del av sociala förmåner än vad jämförbara inrikes födda gör. Men det skiljer mycket mellan olika grupper utrikesfödda. Och skillnaden ekonomiskt bistånd mellan utrikes och inrikes födda minskar över tid, visar en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Rapportförfattarna studerar hur inrikes och utrikes födda tog del av ekonomiskt bistånd, olika arbetslöshets- och studieförmåner, föräldraförmåner, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning under perioden 1990–2016. Det genomsnittliga mottagandet är större bland utrikes födda, men skillnaderna varierar över tiden och beroende på förmånstyp.

Vanligt med stöd första åren som nyanländ

Det sätt på vilket utrikes födda tar del av förmåner är på flera sätt kopplat till deras svagare ställning på arbetsmarknaden.

– För många nyanlända tar det tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Under de första åren i Sverige är det därför vanligt med olika stöd vid arbetslöshet och studier, samt med ekonomiskt bistånd. Skillnaderna i relation till inrikes födda minskar med tid i Sverige, säger Lisa Laun, en av forskarna bakom rapporten.

Metod

Studien är baserad på registerdata för perioden 1990–2016 och jämför utrikes och inrikes födda i samma ålder, av samma kön och under samma kalenderår. Kompletterande analyser tar också hänsyn till familjesituation, utbildning och bostadsort. Studien omfattar alla som invandrat till Sverige i ålder 20–55 under åren 1968–2015, samt samtliga inrikes födda i jämförbar ålder.

Förmåner som baseras på tidigare förvärvsarbete är på kort sikt mindre omfattande bland utrikes födda. Men på lång sikt ökar sjuk- och föräldrapenning, och historiskt har det funnits en betydande långsiktig överrepresentation av utrikes födda bland dem som fått del av sjuk- och aktivitetsersättning.

Utrikesfödda förlorar jobben först

Personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden riskerar till exempel i högre grad att förlora jobbet när konjunkturläget försämras. Där är utrikes födda överrepresenterade, vilket kan öka skillnaderna i mottagandet av förmåner.

– Striktare regler i sjuk- och aktivitetsersättningen som lett till en allmän minskning av förmånen har istället bidragit till minskade skillnader mellan utrikes och inrikes födda, avslutar Lisa Laun.

Rapport:

Utrikes födda och välfärdssystemen, IFAU rapport 2020:15

Kontakt:

Linus Liljeberg, forskare vid IFAU, lisa.laun@ifau.uu.se
Olof Åslund, professor vid IFAU och nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, olof.aslund@ifau.uu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Utrikes födda får mer ekonomisk bistånd

 lästid ~ 2 min