Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Så kallade amyloida plack, felveckade proteiner som klumpat ihop sig, finns i hjärnan hos patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Umeåforskaren Dan Adolfsson har tillverkat syntetiska molekyler som binder till placken. Det kan störa de processer som gör att vissa hjärnceller dör.

I människokroppen finns över 30 000 olika proteiner varav många har livsviktiga funktioner att fylla. Proteiner är långa kedjor av olika aminosyror och för att ett protein ska fungera som det ska i kroppen måste kedjan veckas ihop till rätt struktur. Men ibland blir det fel, och vissa felveckade proteiner kan klumpa ihop sig och bilda så kallade amyloida plack.

Alzheimers och Parkinsons sjukdom är neurodegenerativa sjukdomar som får allvarliga konsekvenser. Nervceller i hjärnan dör allt eftersom sjukdomarna sakta sprider sig och de drabbade förlorar livsviktiga funktioner såsom minne och motorik, och till slut dör patienterna. Trots att Alzheimers sjukdom varit känd i 100 år, och Parkinsons sjukdom i 200 år, så finns det i dagsläget inga sätt att bota någon av sjukdomarna. De behandlingar som finns att tillgå kan lindra symptomen och i vissa fall fördröja processerna.

Konstgjord molekyl binder till placken

Man vet inte exakt vad som sätter igång de dödliga sjukdomsförloppen eller varför nervceller i hjärnan dör. Vad forskarna vet är att det bildas fibrer av felveckade proteiner och att dessa fiberbildande proteiner på något sätt spelar en central roll i sjukdomsprocesserna. Hos patienter med Alzheimers sjukdom är ett protein som heter amyloid-beta involverat. Vid Parkinsons sjukdom är det istället proteinet alfa-synuclein som spökar.

Dan Adolfssons har skrivet en avhandling i organisk kemi vid Umeå universitet. Arbetet handlar om att på syntetisk väg tillverka en sorts små molekyler som kan binda till amyloida plack. Molekylerna binder specifikt till fibrer av alfa-synuclein respektive amyloid-beta, och kan störa de biomolekylära processer som leder till att nervceller dör.

Kan bli verktyg för diagnos och behandling

– De syntetiska molekylerna skulle kunna användas som verktyg för att lära sig mer om Alzheimers och Parkinsons sjukdomar och förstå orsakerna och de mekanismer som gör att de involverade hjärncellerna dör. Molekylerna kan eventuellt också utvecklas för att diagnosticera dessa sjukdomar. De har även en terapeutisk potential då de också hämmar de aggregerande proteinernas toxiska funktion, säger Dan Adolfsson.

Avhandling:

Synthesis of Ring-fused Peptidomimetics Interacting with Amyloid Fibrils

Kontakt:

Dan Adolfsson, Kemiska institutionen, Umeå universitet, dan.adolfsson@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera