Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

För snart 50 år sedan gav David Bowie ut låten ”Life on Mars”. Nu visar det sig att det kanske är på planeten Venus som liv först kommer att hittas. Något som glädjer Andreas Johnsson, som forskar om liv på Mars.

− Det känns riktigt kul, ändå! Jag tycker att båda dessa planeter har otroligt fascinerade historier att berätta, historier som finns etsade i sten och landskap. På både Mars och Venus har forskare nu upptäckt gaser som potentiellt kan indikera liv. Fosfin på Venus och för några år sedan metan på Mars, säger Andreas Johnsson, geomorfolog vid Göteborgs universitet, med planeten Mars som specialitet.

Det är ett internationellt forskarlag som i en ny studie skriver att de upptäckt koncentrationer av molekylen fosfin i Venus atmosfär. Upptäckten gjordes i molnlager på hög höjd där temperatur och tryck liknar de vid jordens yta. Eftersom fosfin på jorden är en produkt av biologisk aktivitet kan upptäckten vara ett tecken på mikrobiskt liv i Venus atmosfär. Ytterligare forskning krävs för att förstå fosfinets ursprung.

− Om fosfinet visar sig komma från organismer så handlar det med stor sannolikhet om luftburna bakterier med en livscykel som följer atmosfärens cirkulationsmönster. Upptäckten kommer att rikta mer fokus på Venus en tid framöver. Och förhoppningsvis kommer nya sonder och landare skickas ut för att titta närmare på fosfinet och atmosfärens sammansättning och struktur.

Venus ingen tidigare kandidat för liv

Enligt Andreas Johnsson är upptäckten av fosfin en stor nyhet eftersom det var helt oväntat. Venus har nämligen flugit lite under radarn som lämplig himlakropp för liv och fokus har snarare legat på Mars och det yttre solsystemets månar, som till exempel Europa och Enceladus.

− Venus har dock en otroligt fascinerande geologisk historia. Den är nästan lika stor som jorden och med nästan lika stor massa. Venus kan ha varit gynnsam för vatten och liv tidigt i sin utveckling, men spåren av den unga Venus är höljt i dunkel.
Anledningen är att Venus hela yta omvandlades för 600–800 miljoner år sedan genom globalt omfattande vulkanism. Som jämförelse hade jorden vid samma tidpunkt hunnit utveckla flercelliga organismer och djur stod vid tröskeln att ta sig upp på land.

− Detta är ren spekulation. Men kanske utvecklade Venus liv efter samma mönster som på jorden, liv som sedan dukade under när denna kataklysm drabbade planeten. Om visst mikrobiskt liv trots allt klarade denna dramatiska förändring är området där fosfinet upptäckts en lämplig plats, i skydd från den extrema hettan i den lägre delen av atmosfären. Det gör upptäckten riktigt spännande.

Mycket återstår innan svar om liv på grannplaneterna

På Mars väckte upptäckten av metan 2013 stor sensation eftersom metan på jorden till stor del har ett biologiskt ursprung, men där geologiska processer också kan bilda det, oberoende av liv. Nu är den vetenskapliga utmaningen att försöka förstå ursprunget till dessa gaser på respektive planet.

− Om vi i framtiden med säkerhet kan påvisa liv på Venus och eller Mars, så blir nästa steg att undersöka släktskapet med livet på jorden. Om det inte är besläktat med oss så vore det ett vetenskapligt fynd utan motsvarighet i historien. Då vet vi att liv kan uppstå på andra himlakroppar och universum skulle därmed kunna myllra av olika livsformer.

Till sist, 1971 gav David Bowie ut låten ”Life on Mars”. Vem tror du kommer att ge ut låten Life on Venus?

− Jag har googlat fram att 22 band redan har en låt som heter ”Life on Venus”, men ingen har dock nått de höjder som Bowie hade med Mars. Kanske blir det ändring på det nu? Jag hoppas på att något svenskt metallband, kanske Ghost eller Arch Enemy, tar sig an denna viktiga uppgift.

Kontakt:

Andreas Johnsson, forskare i geomorfologi, Göteborgs universitet, andreasj@gvc.gu.se

Artikeln är tidigare publicerad på Göteborgs universitets hemsida

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera