Ökad risk att Amazonas blir savann om inget görs
De officiella siffrorna för skogsbränder i brasilianska Amazonas i augusti 2020 visar en liten minskning från 2019. Men forskare vid Brasiliens rymdforskningsinstitut, Inpe, varnar för att data kan behöva korrigeras så mycket att de istället avslöjar de värsta bränderna på 10 år.
Torsten Krause, forskare inom skogsjakt, avskogning och hållbarhet vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, kommenterar situationen i Amazonas.
Vad beror den troliga ökningen av skogsbränder på?
– Under våren (januari till maj 2020) avskogades cirka 2000 kvadratkilometer regnskog i brasilianska Amazonas, 34% mer än 2019, enligt Inpe, Brasiliens rymdforskningsinstitut, vilket också var ett år vi kommer ihåg för de förödande bränderna. Det är dessa områden som nu brinner, men bränderna sprider sig också till andra, icke avskogade områden och urskogar.
Bara i delstaten Amazonas var det mer än 7700 enskilda bränder just i augusti, vilket är det största antalet sedan 1998 när räkningen började. Augusti är vanligtvis torrt i södra Amazonasregionen och det är ingen överraskning att bränder startar vid denna tid på året.
– Det finns antagligen flera orsaker till bränderna – klimatförändringarna kan spela en roll, även om detta år inte verkar vara alltför torrt jämfört med andra år. Men uppenbarligen är det politiska stödet eller den uttalade vårdslösheten från den nuvarande regeringen under president Bolsonaro skyldig till en stor del av de nuvarande bränderna och avskogningen, säger Torsten Krause.
Infrastrukturprojekt och vägbyggande accelererar i takt, vilket leder till enklare tillgång till skogsområden, och industriellt storskaligt jordbruk i Amazonas hålls upp som en modell för utveckling. Samtidigt har IBAMA (det brasilianska institutet för miljö- och förnybara naturresurser, som ingår i det brasilianska miljöministeriet) sett nedskärningar i sin budget och kan i och med det inte längre utföra kontroller för att motverka avskogning.
Vad gör Brasiliens president, Jair Bolsonaro?
Å ena sidan skickar han in militären för att bekämpa avskogningen, efter ökat nationellt och internationellt tryck, och kanske för att se lite bättre ut. Men det har faktiskt rapporterats att militären snarare fokuserar på att se till så att infrastrukturprojekten genomförs, snarare än att bekämpa avskogningen. Kort sagt, Bolsonaro gör inte mycket, vilket inte är förvånande, för i Brasilien röstades han till makten eftersom han har en uttalad agenda som är anti-miljö och anti-ursprungsbefolkning. Utan allvarligt internationellt tryck kommer inte mycket att förändras, är jag rädd.
Varför räcker inte global uppmärksamhet och påtryckningar för att stoppa denna utveckling?
För att uttrycka det mycket enkelt: för att de är halvhjärtade och förblir till stor del politiska diskussioner. Påtryckningarna saknar tänder och sanktioner som kan ha verklig effekt. En stor del av den brasilianska exporten går inte till EU utan till Kina och USA. Till exempel boskapsuppfödning för export av kött, en av de viktigaste orsakerna till avskogning – varav det mesta exporteras till Kina och Mellanöstern. Så alla ansträngningar måste vara globala och inte bara EU-drivna.
Vilka blir konsekvenserna av dessa upprepade bränder i kombination med avskogning och utrotningen av djur?
Ju mer skog som går förlorad på grund av bränder, och ju mer de återstående skogarna förstörs, till exempel genom selektiv avverkning och utrotning av djur (förlust av skogsfauna på grund av jakt eller ekologiska förändringar), desto större är risken att Amazonasregionen kommer att nå en punkt där hela systemet kan skifta till ett annat ekologiskt tillstånd, från skog till savann. Detta beräknas ha en enorm inverkan på världens klimat, och kommer att förvärra globala klimatförändringar och utsläpp av växthusgaser. Det kommer också att leda till en oacceptabel förlust av biologisk mångfald. Konsekvenserna av detta kommer att påverka hela världen.
– En viktig regional konsekvens är att nederbörden i Brasilien kan komma att förändras. Regnet som Amazonskogen genererar är nämligen centralt för Brasiliens regnbevattnade jordbruk, och förändringar i nederbörd kan leda till ökad torka, och därmed påverka möjligheterna att fortsätta med just det storskaliga jordbruket. På ett sätt är detta det perfekta exemplet på att gräva din egen grav: jordbruket i Brasilien bidrar till att förstöra det system som möjliggör dess överlevnad och utbyggnad, säger Torsten Krause.
Finns det något som Sverige och EU kan göra som vi inte gör?
Vi kan höja våra röster och bli mer seriösa när det gäller att stoppa handelsavtalen med Brasilien. Om Brasilien inte kan begränsa avskogningen, och så länge Bolsonaro inte ändrar ton, både vad gäller retorik och i praktiken, bör inte ett handelsavtal ingås. Men vi måste också vara medvetna om att det inte bara är nötkreaturen vi importerar, utan även många andra, mer dolda produkter, till exempel soja som görs om till foder för kyckling och grisar, som bidrar till avskogning.
Konsumentmedvetenhet är också mycket viktigt. I slutändan tror jag dock att det är det politiska trycket, genom sanktioner (om de är politiskt och juridiskt försvarbara) och påtryckningar från den privata sektorn som byter leverantörskedjor (till exempel att H&M inte längre köper brasilianskt läder) som måste skalas upp.
