Tema

Bättre resultat när elever drivs av personlig utveckling

Vad är viktigast? Att nå sina egna mål, eller att jobba för att få erkännande av andra? Att sträva efter personlig utveckling är bättre än att försöka överglänsa sina klasskamrater. Och läraren kan stödja den typen av drivkraft genom den kultur de skapar i klassrummet, visar forskning från Umeå universitet.

Med de krav som dagens skola ställer är det viktigt att eleverna är motiverade att engagera sig i skolarbetet. Elevers motivation kan beskrivas med en mängd olika motivationsteorier. Anders Hofverberg har framför allt studerat olika typer av lärandemål, det vill säga vad elever strävar efter att uppnå med skolarbetet.

Man skiljer huvudsakligen på två olika typer av mål:

  1. Att sträva efter personlig utveckling (mastery goals)
  2. eller strävan att få erkännande av andra (performance goals).

Elever som drivs av mastery goals strävar efter att utveckla sin personliga kompetens och använder deras tidigare prestationer eller uppgiftens krav som referensram för vad framsteg är. Elever som drivs av performance goals strävar efter att visa upp sin kompetens för andra och jämför sina egna prestationer med andras.

Bättre resultat med mastery goals

Att elever framför allt drivs av mastery goals är eftersträvansvärt då det hänger ihop med ett flertal positiva utfall, så som lägre stress och oro, bättre studiestrategier och positivare känslor gentemot skolarbetet.

Syftet med Anders Hofverbergs avhandling är bland annat att undersöka hur kemielevers lärandemål relaterar till den uppfattning de har om sin klassrumsmiljö. Både svenska och tyska elever från årskurs 5 till andra året på gymnasiet har deltagit och svarat på enkäter, och de i årskurs 5 och 9 fortsatte att besvara enkäter under tre år.

Resultaten visar att elever med goda provresultat i kemi framför allt kännetecknas av starka personliga mastery goals. Samtidigt spelar läraren en viktig roll. Om läraren skapar en klassrumsmiljö som stödjer elevers mastery goals presterar de ännu bättre och känner sig mer autonoma än i andra miljöer. Samtidigt fanns det också skillnader i hur yngre elever (årskurs 6-8) och äldre elever (årskurs 9 – första året på gymnasiet) påverkades av miljön.

Tona ner jämförelser mellan eleverna

– Min avhandling bidrar med viktig information om hur elevernas personliga mål och klassrumsmiljöns utformning samspelar. Detta kan i sin tur hjälpa till att vägleda lärare mot mer produktiva klassrumsmiljöer, bland annat genom att tona ner jämförelser mellan elever och betona personliga framsteg, säger Anders Hofverberg.

En jämförelse mellan de svenska och tyska elevernas lärandemål visade att grupperna skiljde sig i vilka typer av mål de kunde urskilja. Detta resultat utmanar föreställningen att modeller för att beskriva lärandemål är universella. I stället är det viktigt att noga undersöka vilken lärandemålsmodell som är tillämpbar i det kulturella sammanhang där man genomför en studie.

– Det råder alltså ett komplext samspel som kräver mer forskning, gärna praktiknära forskning där forskare och lärare tillsammans kan utarbeta strategier för att stödja elevers motivation, säger Anders Hofverberg.

Avhandlingen:

Motivation, students, and the classroom environment: Exploring the role of Swedish students’ achievement goals in chemistry. Svensk titel: Motivation, elever och klassrumsmiljö: Utforskande av svenska elevers lärandemål i kemi.

Kontakt:

Anders Hofverberg, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, anders.hofverberg@umu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Bättre resultat när elever drivs av personlig utveckling

 lästid ~ 2 min