Tema

Dofter avslöjar vilken skog som är viktigast att bevara

Skogsområden så opåverkade av mänsklig aktivitet att de i stort fungerar som urskog, är livsviktiga för den biologiska mångfalden. System med doftfällor för nyckelarter, skulle snabbt kunna identifiera denna speciellt skyddsvärda skog, menar forskare vid Högskolan i Gävle.

– Det finns väldigt få orörda skogar kvar, och för att vi ska få ett motståndskraftigt samhälle i framtiden måste vi rädda de områden där den biologiska mångfalden är som värdefullast, säger Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle.

Naturskog kallas skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar urskog. I Norrbotten beräknas bara en tusendel av den skog som fanns för 100 eller 200 år sedan finnas kvar.

Insekter går på lukten

Genom att identifiera feromoner för sällsynta arter, de osynliga, ofta artspecifika dofter honorna sänder ut för att locka hanar, kan forskarna använda enkla system som på ett snabbare och billigare sätt avslöjar om en skog innehåller nyckelarter som indikerar att skogen har höga biologiska värden.

– Insekter är ju ganska små och ser ofta inte längre än någon meter och inte kan de gå in på Tinder heller, så de använder dofter för att finna varandra, säger Nils Ryrholm.

När vi utvecklar system med konstgjorda doftämnen för de här nyckel- och indikatorarterna, förklarar han, kan en person utan spetskompetens på en sommar undersöka 100 skogar genom att sätta ut små fällor och då se vilken skog som är biologiskt mest värdefull.

Naturskog, kallas skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar urskog. Bild: Nils Ryrholm

Urskog versus naturskog

Urskog är skog som aldrig har utsatts för mänsklig beröring som jordbruk och skogsbruk, annat än enstaka träd. Motsatsen är kulturskog, ett resultat av skogsplantering. Kulturskog är ofta artfattig och domineras av ett enda trädslag som är planterad samtidigt. Ett mellanting är naturskog, skog som inte har utsatts för mänsklig verksamhet på 150 år. Urskogarna i världen blir allt mer sällsynta på grund av skogsavverkning och jordbruk.

I Sverige finns 85 000 hektar urskog, ungefär 0,3 procent av den totala skogsarealen. Det mesta av urskogen finns i de fjällnära områdena, men det finns exempel på urskogsliknande områden nära tättbefolkade orter, till exempel Tyresta nationalpark utanför Stockholm.

De arter som hotas på grund av för lite skog med urskogsegenskaper är framförallt  arter som är beroende av mycket död ved eller är känsliga för de klimatförändringar som uppstår vid avverkning; lavar, svampar, mossor, vissa insekter, vissa hackspettar med flera. Speciellt sårbara är arter som har svårt att sprida sig längre sträckor.

Naturskogar är som biobanker

– Finns de här arterna, har biotopen funnits väldigt länge, och då finns även andra arter som också är värdefulla. Detta gör att vi kan avgöra var vi ska sätta in bevarandeåtgärder till en bråkdel av den tid och kostnad som krävs idag.

Man ska se dessa naturskogar lite grann som biobanker, förklarar Nils Ryrholm, om vi bevarar mer så ökar oddsen för att vi ska få ett motståndskraftigt samhälle i framtiden.

– Ju fler arter som finns, desto stabilare ekosystem och desto bättre ekosystemstjänster kan vi människor få; Alltså ren luft, rent vatten och förutsättningar för vår födoproduktion.

Insekterna klarar sig utan oss

Han citerar den amerikanske ekologen E Wilson: ”Vi är beroende av insekterna men insekterna är inte beroende av oss”

– Och trots att det är så, slår vi ihjäl insekterna men inte tvärtom.

Människor fjärmar sig mer och mer från naturen, säger han, men tror att den här kopplingen och insikten kommer att komma tillbaka med klimatfrågan.

– Då vi inte kan producera alla våra grödor för att det inte finns några insekter, kommer pendeln att slå tillbaka därför att det då blir tydligt hur beroende vi är av dem.

Vad som går att rädda handlar om vad vi värdesätter, slår han fast och pekar på hur vi nu kan vi göra enormt mycket för att dämpa effekterna av ett virus, men saker som är mycket mer livshotande för varelserna på planeten har vi inte brytt oss om.

Kemiska strukturen för bombykol, ett feromon hos silkesfjärilen som används i samband med parning. Detta var det första feromon man lyckades isolera, vilket skedde 1959. Källa: wikipedia

Feromoner

Feromoner är ämnen som tillverkas i kroppen och som organismer sprider för att påverka andra individers beteenden. Ett feromon är en blandning av doftämnen, som kan registreras av luktorgan i mycket låga koncentrationer. Olika feromoner ger olika signaler. Det kan bland annat handla om att locka till sig en lämplig partner eller att göra ett hotfullt intryck. Den kemiska sammansättningen bestämmer feromonens egenskaper och hur länge det finns kvar i luften och sänder ut olika information.

Kontakt:

Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle, Nils.Ryrholm@hig.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Dofter avslöjar vilken skog som är viktigast att bevara

 lästid ~ 4 min