Tema

Alltmer polariserat förtroende för forskning

Svenska folket har fortsatt högt förtroende för lärosäten och forskare. Samtidigt finns tydliga tecken på en pågående polarisering där faktorer som utbildningsnivåer och partisympatier påverkar förtroendet. Den faktor som har störst enskild påverkan är utbildningsnivå, där högutbildade uppvisar störst förtroendet, enligt en rapport från Vetenskap & Allmänhet.

Förtroendet för Sveriges lärosäten och forskare ökar något i resultaten från den senaste årliga SOM-undersökningen, som genomfördes hösten 2019. I mätningen uppger 60 procent av svenskarna att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för hur landets universitet och högskolor sköter sitt arbete. Andelen med ett ganska eller mycket stort förtroende för forskares arbete ligger på 66 procent.

Lägst förtroende hos SD-sympatisörer

I resultaten döljer sig dock en pågående polarisering mellan olika grupper. Skillnaderna ses främst mellan olika utbildningsnivåer och partisympatier. Högutbildade har genomgående ett större förtroende för forskning och forskare, och är mer villiga att satsa pengar på forskning. Sett till partisympatier kan tre grupper urskiljas, där de som sympatiserar med (mp), (l), (c) och (v) har högst förtroende, följt av anhängare till (s), (m) och (kd) – medan den tredje gruppen utgörs av sympatisörer till (sd), som – oavsett utbildningsnivå – har klart lägst förtroende för forskning och forskare.

– Den ideologiska och politiska polariseringen av förtroendet för forskning och forskare har pågått under en längre tid. Vi ser också att fler och fler uttrycker “intensiva åsikter”, alltså att de uppger ett mycket stort eller ett mycket litet förtroende, säger Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, och författare till rapporten.

Dålig hum om humaniora

Humaniora är, liksom tidigare år, det forskningsområde som svenskarna säger sig ha minst förtroende för. En viktig förklaring till de låga förtroendesiffrorna är att en dryg tredjedel anger att de saknar uppfattning om sitt förtroende för forskning inom humaniora. Den politiska polariseringen är också särskilt tydlig när det gäller synen på humanistisk forskning.

– Varför har människor så dålig hum om humaniora? Vi håller nu på med en särskild studie för att ta reda på vad som kan ligga bakom den här bristen på förtroende och på uppfattning, om just humanistisk forskning, säger Martin Bergman, utredare på Vetenskap & Allmänhet.

Rapporten är baserad på resultat i 2019 års SOM-undersökning och är skriven av Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Undersökningen skickades under hösten 2019 ut till ett riksrepresentativt urval på 3 500 personer i åldern 16–85 år bosatta i Sverige. Rapporten ingår i projektet Vetenskapen i Samhället, där VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet sedan 2002 följer svenska folkets syn på forskning och vetenskap. Undersökningen genomförs med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet. Rapporten finns även publicerad som ett kapitel i antologin Regntunga skyar från SOM-institutet.

Kontakt:

Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola, anna.maria.jonsson@sh.se
Martin Bergman, utredare Vetenskap & Allmänhet, martin@v-a.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Alltmer polariserat förtroende för forskning

 lästid ~ 2 min