Tema

Boendeform inte avgörande för nyanländas integration

Integrationsprocessen för nyanlända i Sverige är komplicerad, oavsett om man som asylsökande har ordnat sin bostad själv eller om man bor i en av Migrationsverkets anläggningar. Det menar Lina Sandström, nybliven doktor i sociologi vid Örebro universitet.

Lina Sandström har intervjuat asylsökande från Syrien för att ta reda på hur de upplever möjligheterna till integration i Sverige.

I arbetet med sin avhandling har Lina Sandström intervjuat asylsökande i två olika boendeformer, för att ta reda på hur de själva upplever sin integrationsprocess. Det handlar dels om personer som bor på en av Migrationsverkets anläggningar i en mindre kommun och dels om personer som har ordnat boende på egen hand, ofta som inneboende hos släkt eller vänner i en storstad.

– Boendet under asyltiden är en omdiskuterad fråga, men allt som oftast saknas de asylsökandes perspektiv i diskussionen. För att råda bot på det har jag intervjuat syriska asylsökande på två olika platser i Sverige. För att få en inblick i hur livet förändras av ett uppehållstillstånd gjorde jag även uppföljningsintervjuer ett år efter de första intervjuerna, berättar hon.

Asylstatusen försvårar integration

För att göra begreppet ”integration” mer konkret har Lina Sandström har tittat på både mätbara aspekter som jobb, utbildning och boende, men även på mer subjektiva perspektiv som kan vara svåra att mäta.

– Det kan handla om känslan av trygghet eller tillhörighet.

En slutsats hon drog är att de asylsökandes tillgång till det mesta som kan bakas in i begreppet integration är ytterst begränsad.

– Att asylsökande befinner sig i en utsatt situation är föga förvånande i sig, men för mig blev det tydligare hur mycket som faktiskt påverkas av de begränsningar som asylstatusen innebär.

Påtagliga problem i båda boendeformerna

Lina Sandströms forskning visar också att många av de integrationsproblem som ofta lyfts fram i debatten när det gäller asylsökande som väljer att ordna sitt eget boende, även är en del av verkligheten för de som bor i Migrationsverkets anläggningar.

– Till exempel så var trångboddhet, brist på långsiktig boendetrygghet och svårigheter att knyta kontakter med ”svenskar” påtagliga problem i båda boendeformerna, berättar hon.

Lina Sandström drar slutsatsen att det är svårt att se en generell bostadslösning som passar alla. Hon menar att kritiken mot asylsökande som väljer att bo hos släktingar och vänner, ofta handlar om att man vill se en assimilering snarare än integration.

– Det finns dock lite som visar på att assimilering skulle vara en nödvändig förutsättning för delaktighet i ett samhälle. Assimilering är inte heller en del av de officiella integrationsmålen som i stället handlar om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett bakgrund.

Bättre prata om jämlikhet än integration

Lina Sandström menar att det finns en risk att den asylpolitik som nu förs, inte bara i boendefrågan, riskerar att motverka de här målen.

– Om vi ska hitta lösningar som faktiskt leder till förbättringar för de asylsökande själva tror jag därför att det i många fall skulle vara bättre att definiera frågan som ett jämlikhetsproblem än ett integrationsproblem, säger Lina Sandström.

Avhandling:

Seeking asylum – Finding a Home? A qualitative study on asylum seekers’ integration in two different housing contexts.

Kontakt:

Lina Sandström, doktor i sociologi vid Örebro universitet,

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Boendeform inte avgörande för nyanländas integration

 lästid ~ 2 min