Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

När äldreomsorgen delas upp mellan olika enheter och personer inom hemtjänsten, blir både kontinuiteten och tilliten i omsorgsrelationerna sämre. Samtidigt tvingas de äldre själva samordna sina omsorgsinsatser. Det leder till ett ökat ansvar för de anhöriga och aktualiserar frågan om obetalt hemarbete.

Den nyliberala definitionen av omsorg, där vårdinsatser ses som varor som kan köpas och säljas på en marknad, tycks inte ta hänsyn till vikten av relationer, menar Lina Palmqvist, doktorand i genusvetenskap vid Göteborgs universitet. Det har lett till att omsorgsbehoven hos de gamla som använder hemtjänst har styckats upp och spridits ut för att tas omhand av flera olika enheter och företag. Effekterna av detta undersöker Lina Palmqvist i sin avhandling.

– De som själva är omsorgsanvändare har förstahandserfarenhet av denna förändring och kan berätta om hur det påverkar den egna livssituationen. Många är också anhöriga till en gammal person som är beroende av äldreomsorg och hanterar konsekvenserna av välfärdens åtstramning.

Kräver aktiva hemtjänstanvändare

Studiens fokus är kvinnors erfarenheter som omsorgsanvändare; både som tar del av hemtjänst och som får hjälp och stöd av anhöriga. Utifrån den positionen undersöks ålderdomens villkor och hur äldreomsorg utformas i en nyliberal tid, med Göteborg som lokal kontext. Lina Palmqvist har varit på plats i kvinnornas vardag och samlat in och analyserat deras berättelser om åldrande, omsorgstagande och omsorgsgivande.

– Det är genom att undersöka omsorg som komplexa relationer och hur dessa griper in i och påverkar människors situation och livsutrymme som vi också kan få kunskap om vad omsorg innebär och vad som krävs för att den ska vara god och rättvis, säger Lina Palmqvist.

Studien visar bland annat att omsorgsanvändarna själva tar på sig det administrativa arbetet att samordna omsorgsinsatserna. De fragmenterade tidsbegränsade omsorgsinsatserna kräver aktiva hemtjänstanvändare för att vardagen ska fungera. Men att kunna vara delaktig i sin omsorg ställer också krav på tillit och kontinuitet, något som är svårt när omsättningen av personalgrupper och personal är stor.

I studien har även både äldre män och kvinnor intervjuats i sin roll som informella omsorgsgivare.

– En effekt av den nyliberala åtstramningspolitiken är en ökning av anhörigas omsorgsgivande, och detta aktualiserar frågan om kvinnors, men även mäns, obetalda omsorgsarbete, säger Lina Palmqvist.

”Kraven uppfylls inte”

Avhandlingen bekräftar därmed tidigare forskning som visat att funktionsnedsättningar och omsorgsbehov är varierande och oförutsedda, vilket innebär att personer vars liv präglas av dessa belägenheter behöver omsorgsrelationer som är ständigt tillgängliga.

– Detta är ett krav som inte ser ut att kunna uppfyllas inom den nuvarande samhällsordningen, och jag hoppas att avhandlingen kan bidra till en diskussion om hur vi ska kunna tillgodose rättvis och god omsorg till alla, oavsett ålder.

Avhandlingen:

Ålderdom, omsorg och makt. Gamlas situation och omsorgsrelationer i nyliberala tider 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera