Tema

Eleverna vill använda samiska men känner sig begränsade

Det handlar inte bara om styrdokument, utan också om vad individernas egna uppfattningar. Det konstaterar Kristina Belančić vid Umeå universitet efter att ha undersökt vad som påverkar hur samiska språket används i sameskolan. Hennes forskning visar att elever vill använda samiska men tycker sig ha begränsade möjligheter och svårt att utveckla både skrift- och talspråk.

– Å ena sidan riskerar samiska att hämmas då samiska inte anses lika viktigt som svenska enligt styrdokumenten. Å andra sidan möjliggör elevens positiva uppfattningar, om språk och dess omgivning, samisk språkanvändning, säger Kristina Belancic.

Hon är doktorand vid institutionen för språkstudier på Umeå universitet och har studerat vilka faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan: styrdokument i relation till samiska, kursplanernas skrivningar i samiska och svenska, hur lärare och elever ser på den samiska språkanvändningen.

– Olika faktorer på policynivå kan påverka att samisk språkanvändning ökar eller minskar. En faktor som ökar språkanvändningen i sameskolan är att både svenska och samiska kan användas som undervisningsspråk enligt policydokumenten.

Samtidigt visar studien att kursplanernas skrivningar i samiska och svenska inte ger eleverna likvärdiga möjligheter att utveckla sina språk och en funktionell tvåspråkighet.

Svenska beskrivs som ett akademiskt språk, medan samiska beskrivs som ett språk som används muntligt och för vardagskommunikation.

Ojämn tillgång till språk

Elever som läser samiska har rätt till 800 timmar medan elever som läser svenska har rätt till 910 timmar totalt under låg- och mellanstadiet. I nuläget finns inga nationella prov i ämnet samiska i årskurs 3 och 6 för elever i sameskolan.

Den ojämna tillgången till språk, mindre antal timmar i samiska och inga nationella prov, är faktorer som leder till minskad språkanvändning och väcker frågor om vilken makt och status de båda språken ges.

– Även om styrdokumenten inte ger elever samma förutsättningar att använda samiska och svenska, spelar individens uppfattningar en viktig roll för språkanvändning. Positiva attityder och viljan att använda språket är en faktor som möjliggör språkanvändning. Dessutom kan elevernas uppfattningar påverka deras egna språkpraktiker, men även skapa nya arenor för samisk språkanvändning.

– En annan faktor som kan öka språkanvändning är utelek, eftersom utelek ger elever flexibilitet att förhandla om sina språk. Det är viktigt att uteleken representerar elevernas intresse och kultur. De flesta elever identifierar sig med det samiska språket även om de inte talar samiska flytande.

Avhandlingen visar även att elever vill använda samiska men tycker sig ha begränsade möjligheter att använda språket, samt svårigheter att utveckla sitt skrift- och talspråk i samiska. Detta speglar att styrdokumenten inte ger eleverna samma förutsättningar att utveckla samiska och svenska.

Avhandling:

Language policy and Sámi education in Sweden: Ideological and implementational spaces for Sámi language use

Kontakt:

Kristina Belančić, doktorand vid institutionen för språkstudier på Umeå universitet,  kristina.belancic@umu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Eleverna vill använda samiska men känner sig begränsade

 lästid ~ 2 min