Tema

Våren tog halt – fler observationer är någonsin i Vårkollen

Över 10 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från nästan 2 000 platser i landet när Vårkollen ville veta hur långt våren hade kommit under Valborgshelgen. Det innebär 25 procent fler observationer än året innan.

– Dessa växters blomning respektive lövsprickning har kommit långt norrut i år jämfört med observationer för 100 år sedan, men jämfört med de senaste fem årens vårkollar blev det ganska nära medel, då våren tog halt sista veckan innan Valborg och i nordligaste Sverige och fjällen låg snön fortfarande djup.

Fler medborgarforskare än någonsin

Källa: SLU/Ola Langvall

Under Valborgshelgen genomförde Svenska Botaniska Föreningen tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet Vårkollen för sjätte gången. Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga har rapporterat in. Tanken är att få en ögonblicksbild av hur långt våren har kommit i landet, för att se om och hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringar.

– Vi är glada att ännu fler har deltagit i Vårkollen i år och hoppas så klart att detta ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter och vad som händer med dem i ett förändrat klimat, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid Valborg för hundra år sedan.Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid Valborg i allra sydligaste Skåne.

Tidigare år med Vårkollen visar att lövsprickningen numera har når långt upp i Svealand

blomma i hela Götaland och Sveland vid Valborg, enligt den historiska databasen, men i år har sälgen påbörjat sin blomning långt upp i Norrland, undantaget nordligaste delarna och fjällen.Den är till och med överblom mad ända upp till Mälardalen.

Anmärkningsvärt är också att häggen, som tidigare började blomma först i mitten av maj i sydligaste Skåne, två år i rad nu börjat blomma i delar av Götaland och Svealand. De fem föregående Vårkollarna visar dock att i medeltal startar inte häggens blomning förrän efter 1:a maj.

– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter tidigarelagts några veckor sedan 1980-talet, vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen.

Skönjer det nya normala

Med så många Vårkollar i bagaget kan vi nu börja skönja vad som är det nya ”normala”, säger Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.

I år har det varit ännu tydligare hur olika våra arter reagerar på olika väderförhållanden under våren och, inte minst, hur stor påverkan snötäckets utbredning vid den här tidpunkten har. Särskilt tydligt är detta för de tidiga arterna, såsom tussilago, blåsippa och sälg. Björkens lövsprickning och häggblomningen, som är lite senare i starten, visar dock att vårens ankomst har kommit 10–15 mil längre norrut i år, jämfört med de föregående fem åren och hela 60 mil längre norrut, eller är minst 2 veckor tidigare än för hundra år sedan.

 Alla observationer som skickats in presenteras på Vårkollen

Kontakt:

Mora Aronsson, Svenska botaniska föreningen
mora.aronsson@svenskbotanik.se
Moa Pettersson, Svenska botaniska föreningen
moa.pettersson@svenskbotanik.se
Ola Langvall, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket, ola.langvall@slu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Våren tog halt – fler observationer är någonsin i Vårkollen

 lästid ~ 3 min