Tema

Därför ger natur och utemotion avkoppling i kristider

Social distansering och karantän har blivit vardag under coronakrisen våren 2020. Oro och isolering i hemmet kan få många att må dåligt och kanske kan naturupplevelser och utomhus-motion vara ventilerna som håller välbefinnandet uppe? SLU-forskare svarar.

Varför mår vi bra i naturen?

– I naturen ”vilar” vi – framförallt hjärnan får vila och återhämta sig i den typ av miljö som den är utvecklad för. Man brukar prata om riktad och spontan uppmärksamhet. Den riktade uppmärksamheten kräver mer energi med en hjärna som går på högvarv och fattar många och snabba beslut, till exempel när du kör bil. Den spontana uppmärksamheten är när vi bara tar intryck med våra sinnen, vi noterar färger, former, dofter, hudförnimmelser, ljud och så vidare. Och det är just här som naturen kommer in. Att vara i naturen och ”bara vara” och låta hjärnan spontant ta in intrycken av naturen ger återhämtning och stressreducering, säger Ann Dolling, som forskar vid SLU om samspelet mellan skogsmiljöer och människors hälsa.

Många är nu ute och rör på sig i stadsmiljöer istället för att gå på gymmet. Var bör vi motionera för att må som bäst?

– Det brukar sägas att den bästa träningen är den som blir av. I den meningen har val av plats mindre betydelse. En utmaning i tider av stängda gym eller självisolering kan däremot vara att hitta nya rutiner – och inspiration. Fundera på vilka platser som ger dig motivation att ta dig ut för att träna regelbundet. Om du väljer att träna i en grön miljö (i parken, skogen, längs med vattnet, och så vidare) så kommer platsen i sig också att bidra till den mentala avkoppling som så väl behövs i kristider, säger Mattias Qviström, professor i landskapsarkitektur med särskilt fokus på fysisk planering.

– Vi är lyckligt lottade i Sverige: under de senaste femtio åren har vi byggt upp en imponerande infrastruktur av grönområden, utegym, vandrings- och löpspår som erbjuder stor variation av platser och som ofta är tillgängliga till fots eller cykel. Tack vare denna planering borde du ha goda möjligheter att träna ute, och hitta en plats som passar dig.

Hur påverkas barnen om undervisningen flyttar utomhus för att minska smittspridningen?

– Naturen är ett utmärkt klassrum! Forskning visar hur regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt under skoldagen genererar en rad goda effekter. Bättre koncentration, arbetsminne och studiemotivation är några, berättar Petter Åkerblom, universitetslektor i landskapsarkitektur vid SLU Uppsala och redaktör för kunskapsöversikten: Klassrum med himlen som tak (2018). Men naturkontakten är också bra för grundskoleelevernas hälsa och välbefinnande, liksom för deras personliga och sociala utveckling. I förlängningen stärks både självkänsla, impulskontroll, kreativitet och samarbetsförmåga.

Artikel: Klassrum med himlen som tak – positiva effekter när barn och undervisning flyttar ut

Har alla naturmiljöer samma kvalitéer och spelar det någon roll vilken jag väljer?

– Det beror på vem du är och vad du behöver just nu. Det handlar om att ta vara på olika miljöer och deras kvalitéer. Vi människor är olika och har olika preferenser och behov. En dag har vi kanske behov av vidderna nere vid stranden med vinden som blåser och möter oss som vi är just då. Det kan kännas jobbigt, men det kan också kännas skönt. En annan dag kan vi ha behov av en sluten miljö som skogen där andras ögon inte når oss direkt, säger Anna María Pálsdóttir, forskare inom miljöpsykologi med inriktning på naturbaserade interventioner.

– Min rekommendation är att försöka hitta en bra miljö som möter dig så som du känner dig just nu. Under mina 13 år av forskning i Alnarps Rehabiliteringsträdgård har jag sett samma sak komma upp i varje målgrupp vi har undersökt inom ramarna för natur-baserad rehabilitering – att det viktiga är att erbjuda varierad miljö som kan passa individen så som hon känner sig just nu.

Många äldre är nu isolerade i sina hem eller boende. Hur kan deras hälsa och välbefinnande stärkas när kontakten med närområden och utomhusmiljöer minskar?

– I den rådande situationen skulle jag önska att personal på vårdboenden medvetet använder sig av kunskapen som finns om betydelsen av grönska och naturintryck för de äldres hälsa och välbefinnande. Det kan handla om allt från att ta in blommor, kvistar och annat naturmaterial för de boende att se, känna och dofta på, till att tänka på placering av möbler för att de erbjuda gott om dagsljus, möjlighet att känna solens värme, att få intryck av liv och rörelse utanför eller möjlighet att uppleva årstidsväxlingarna. Allt för att skapa meningsfullhet och stunder av glädje och välbefinnande, säger Anna Bengtsson, landskapsarkitekt med inriktning på miljöpsykologi.

Vetenskapliga studier:

Ett urval av forskning från SLU kring utemiljöns och naturens påverkan på hälsa och välmående:

Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang. Bengtsson, Anna and Oher, Nina and Åshage, Anna and Lavesson, Lillian and Grahn, Patrik (2018). Alnarp, Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie; 2018:7

Natur och trädgård i ett vårdsammanhang (läs abstrakt). Bengtsson, A. & Grahn, P. (2014). I Wijk. H. (red) Vårdmiljöns betydelse. Studentlitteratur. Sid 231-254

Stress recovery in forest or handicraft environments – an intervention study. Dolling, Ann and Nilsson, Hanna and Lundell, Ylva (2017). Urban Forestry & Urban Greening . 27, 162-172

Urbana löpspår. Fridell, L, Aldén, N and Qviström, M (2019). Landskapsarkitekturträdgård växtproduktionsvetenskap Rapportserie.

Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan. Faskunger, J, Szczepanski, A and Åkerblom, P (2018).

Nature-based integration of immigrants in Europe: a review. Gentin, S., Pitkänen, K., Chondromatidou, A.M., Præstholm, S., Dolling, A. & Pálsdóttir, A.M. (2019). Urban Forestry and Urban Greening , 43.

Nature and public health. Palsdottir, Anna Maria and Litsmark, Anna and Beil, Rahel and Bellman m.fl. (2019). Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet. LTV-fakultetens faktablad ; 2019:6

The qualities of natural environments that support the rehabilitation process of individuals with stress-related mental disorder in nature-based rehabilitation. Palsdottir, Anna Maria and K Stigsdotter, Ulrika and Persson, Dennis and Thorpert, Petra and Grahn, Patrik (2018). Urban Forestry & Urban Greening . 29, 312-321

Rehabiliteringsskog och virkesproduktion. Lundell, Ylva and Dolling, Ann and Nordström, Eva-Maria and Skärbäck, Erik and Stoltz, Jonathan and van den Bosch, Matilda and Grahn, Patrik (2015). Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. Fakta. Skog ; 2015:6 [Faktablad]

The nature of running: On embedded landscape ideals in leisure planning. Qvistrom, M (2016). Urban Forestry & Urban Greening 17: 202-210

Artikeln är tidigare publicerad på SLU:s hemsida

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Därför ger natur och utemotion avkoppling i kristider

 lästid ~ 5 min