Artikel från Högskolan i Halmstad

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En ny guide ger arkitekter verktyg och metoder för att på ett bättre sätt kunna rita nya hus och stadsdelar baserat på invånarnas behov och önskemål.

Tjänstedesignforskare vid Högskolan i Halmstad har tillsammans med arkitektfirman Krook & Tjäder tagit fram en guide för hur arkitekter kan jobba mer användarcentrerat.

– Guiden heter Effektkarta i skissprocessen – från tjänstedesign till arkitektur och är ett konkret hjälpmedel för alla arkitekter i utvecklingen av framtidens smarta städer. Den är lätt att applicera på deras arbete och är gratis att använda, säger Pontus Wärnestål, docent på Högskolan i Halmstad och expert på tjänstedesign.

Guiden är ett resultat av ett så kallat aktionsforskningsprojekt där forskaren Pontus Wärnestål aktivt har deltagit i arkitektfirmans arbete. Syftet var att undersöka hur metoder och verktyg som vanligtvis används inom tjänstedesign av digitala lösningar kan användas vid utformningen av nya fysiska miljöer. Exempel på en sådan metod är effektkartläggning, vilket är ett slags analys av beteendemönster och behov hos målgruppen. Kartläggningen baseras på djupintervjuer med målgruppen, i arkitekternas fall olika grupper av boende i ett hus eller invånare i en stadsdel.

– Guiden kommer till stor nytta i vårt arbete genom att på ett pedagogiskt sätt visa hur vi kan skapa en bild av framtida boenden i ett kvarter eller en stadsdel och koppla ihop det med utformningen av området. Förslaget blir på ett tydligt sätt förankrat i de boendes önskemål och behov, säger Lina Lindegren, landskapsarkitekt på Krook & Tjäder i Halmstad.

Samskapande över disciplingränser

Deltagande design och aktionsforskning genomsyrade hela projektet så pass mycket att Lina Lindegren och Pontus Wärnestål beslutade sig för att skriva guiden tillsammans.

– Vi märkte under projektets gång hur oerhört givande det var att våra discipliner möttes och hur de utvecklades av varandra. Guiden är ett klockrent exempel på samskapande. Rent vetenskapligt har projektet även tydligt visat att det är möjligt, och väldigt positivt, att applicera tjänstedesignmetoder inom andra discipliner, säger Pontus Wärnestål.

Flera uppslag till forskningsartiklar som rapporterar om arbetet är planerade inom den närmaste tiden, och Pontus Wärnestål kommer att fortsätta att arbeta tvärvetenskapligt.

Fysiska och sociala miljöers betydelse för hälsan

Forskningsprojektet Participatory Urban Design  (PUD) avslutades i höstas. Det  finansierades av KK-stiftelsen och har ingått som ett av flera delprojekt som studerat betydelsen av fysiska och sociala miljöer på människors hälsa. Forskningen har letts av Jens Nygren, professor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad.

– Med vetskap om betydelsen av den fysiska miljön i sig och de verksamheter och sociala relationer som utspelar sig i sådana miljöer för människors hälsa, är det viktigt att utveckla metoder med vilka människor ges möjlighet att ha inflytande på hur sådana miljöer utformas. Här har PUD-projektet verkligen varit banbrytande och det är min förhoppning att den metod som utvecklats kommer användas när framtidens urbana miljöer utvecklas, säger Jens Nygren.

Guide:

Effektkarta i skissprocessen – från tjänstedesign till arkitektur. Lina Lindegren, landskapsarkitekt, och Pontus Wärnestål, docent på Högskolan i Halmstad och expert på tjänstedesign

Kontakt:

Pontus Wärnestål, docent och tjänstedesignforskare, Högskolan i Halmstad, pontus.warnestal@hh.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera