Tema

Lusse och knäckebröd i Shanghai

Många européer väljer att flytta utomlands. För Sveriges del handlar det om drygt 660 000 svenskar. Ålder och familjesituation påverkar deras möjligheter att bli en del av sitt nya land. Medan personer mellan 20 och 30 är angelägna om att anpassa sig månar utlandssvenska barnfamiljer ofta om att ge barnen en svensk identitet. Det visar en ny bok baserad på forskning om vår tids europeiska emigration.

Varje år lämnar ungefär fem procent av Europas befolkning sitt födelseland. En del flyttar utomlands för jobb, andra för studier. Ytterligare några gör det av kärlek. Drivkraften är i många fall äventyrslust eller självutveckling, men den kan också vara att öka sin sociala status eller förbättra sina levnadsvillkor. Det menar Brigitte Suter, huvudredaktör för boken ”Contemporary European Emigration” och universitetslektor vid Malmö universitet.

Men européer som flyttar utomlands kallas generellt inte för migranter eller gästarbetare utan beskrivs snarare som ”expats”. Migration är något ”de andra” ägnar sig åt, och européer antas ”resa” eller ”vara rörliga”, menar Brigitte Suter. Med sin forskning vill hon, som själv är från Schweiz och nu bor i Sverige, vända på perspektivet.

– Migranter är alla som flyttar till ett annat land. Det är en universell erfarenhet, full av glädje och utmaningar, som alla migranter, oavsett bakgrund, delar. Genom att bättre förstå det här kan vi både komma bort från den ofta problemfokuserade bilden och lära oss mer så vi kan bidra till nya lösningar. Det kan till exempel hjälpa oss förstå varför vissa saker är svåra, säger Brigitte Suter.

Unga vill bli del av det nya samhället

Européer som migrerar är förstås långtifrån en enhetlig grupp och olika personer har olika syn på hur de vill interagera med sitt nya samhälle. I ett av bokens kapitel intervjuas europeiska, yngre migranter i Singapore och Tokyo. De uttrycker att de vill bli en del av det nya samhället och att de vill vara något annat än den äldre generationen utlandsfödda.

Personer mellan 20 och 30 år har en stark kosmopolitisk hållning som bottnar i en europeisk uppväxt som värderat rörlighet och internationalisering högt. Den unga gruppen har ofta växt upp med utbildningsutbyten som Erasmus. Samtidigt har de matats med den europeiska synen att den som kommer till ett nytt land ska anpassa sig.

– De är angelägna om att bli en del av samhället. Frustrationen blir stor när det inte alltid är möjligt på det sätt som de tänkte sig, säger Brigitte Suter.

Svårare för barnfamiljerna

För barnfamiljer är integrationen generellt svårare. Det faktum att barnen ofta går i internationell skola kan påverka både val av boende och umgänge. Vissa  utlandssvenskar säger också att svensk kultur blir viktigare när de får barn.

– När de får barn blir luciafirande viktigt och även att skapa kontakt med andra svenskar så barnen får leksvenskan. Det handlar om tillhörighet och det kan vara mer eller mindre viktigt att ge sina barn en svensk identitet.

Kontakt:

Brigitte Suter, universitetslektor vid Malmö universitet, brigitte.suter@mau.se

Om forskningen:

Brigitte Suters bidrag i boken C ontemporary European Emigration bygger på hennes post doc-projekt​ Skilled migration to globalising China: An ethnographic study on migrants’ incorporation, transnationality and national identity in Shanghai

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Lusse och knäckebröd i Shanghai

 lästid ~ 2 min