Därför borde samiska Ubmeje bli officiellt namn för Umeå
Det finns stora skillnader mellan myndigheternas arbete och människors uppfattning om vad ortnamn ska fylla för funktioner i samhället. Det framgår av en studie vid Umeå universitet som undersökt betydelsen av namnet Ubmeje.
Daniel Andersson, vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, har undersökt processen där Umeå kommun ansökte om att få namnet Ubmeje godkänt som officiellt samiskt namn för staden. Studien är gjord inom projektet ”Att benämna och berätta platsen”.
– En viktig slutsats av studien är att det finns en stor klyfta mellan de ortnamnsvårdande myndigheternas arbete och de förväntningar som finns hos människor ute i samhället. Jag hoppas att denna studie sätter ljuset på detta och att vi kan få igång en diskussion om att ändra riktlinjerna för arbetet med minoritetsspråkiga ortnamn, säger Daniel Andersson.
Umesamiskt namn
År 2012 ansökte Umeå kommun om att umesamiska Ubmeje skulle godkännas som sitt officiella namn. På så vis skulle vägskyltar kunna sättas upp med både det svenska och det umesamiska namnet. Lantmäteriet avslog denna ansökan samma år. Umeå kommun överklagade och 2017 avgjorde regeringen (Näringsdepartementet) ärendet med ett nytt avslag.
Den vetenskapliga studien innefattar en analys av all dokumentation, inklusive en enkätundersökning där personer i och omkring Umeå som har ett intresse för samiska frågor har fått beskriva varför de tycker att Ubmeje borde godkännas som ett officiellt samiskt namn för kommunen. Studien ger därmed en inblick i vad ett minoritetspråkligt ortnamn kan ha för betydelser och funktioner för människor i samhället.
Poängen med ett umesamiskt namn på Umeå:
1. Samisk historisk närvaro. Människor förväntar sig att ett ortnamn ska berätta något om platsens historia. Därför lyfter man fram att Ubmeje skulle berätta om samisk närvaro i området långt tillbaka i tiden.
2. Samisk samtida närvaro. Man förväntar sig också att ortnamnet ska berätta något om hur samhället ser ut i dag. Och därför lyfter man fram att Ubmeje skulle visa upp att Umeå i dag har en tydlig samisk närvaro.
3. Revitalisering. Många av de som svarade på enkäten menar att om Ubmeje blev ett godkänt namn så skulle det bidra till att stödja det arbete som pågår med att revitalisera samiskt språk och samisk kultur.
4. Postkoloniala perspektiv. De som svarar på enkäten menar att vi befinner oss i ett område med en kolonial historia. Att Ubmeje-namnet inte bara skulle synliggöra samisk närvaro, det skulle också synliggöra denna koloniala historia, därmed skulle namnet kunna vara en del av processen att bearbeta historien.
Vetenskaplig artikel:
Indigenous Place-Names in (Post)colonial Contexts: The Case of Ubmeje in Northern Sweden. Andersson, Daniel. 2020. Scandinavian Studies 92(1), pp. 104–126.
Kontakt:
Daniel Andersson, universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, daniel.andersson@umu.se
