Artikel från Lunds universitet

Barns relation till naturen är inte bara viktigt för deras välbefinnande utan också för att skapa ett mer hållbart skogsbruk, visar ny forskning från Lunds universitet. Studien visar också att sådant som föräldrarnas utbildning, inkomst och yrke påverkar hur barnen upplever och relaterar till skogen.

I dag riskerar unga att ha allt mindre kontakt med naturen. Det är ett potentiellt hot mot barns fysiska och psykiska välbefinnande, och kan även påverka framtida skogsbruk och miljöpolitik. Det menar forskarna Sara Brogaard och Torsten Krause vid Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS). I en nypublicerad studie har de undersökt barns relation till skogen och hur socioekonomiska faktorer påverkar barns upplevelse av och relation till skogen.

– Det pågår just nu stora diskussioner i samhället om framtidens skogsbruk och dess roll i klimatomställningen. Då är det extra viktigt att lyssna på den yngre generationen och få förståelse för hur de värdesätter skogen eftersom de beslut vi tar idag har betydelse för flera generationer framöver, förklarar Sara Brogaard.

God kunskap om och respekt för skogens betydelse

Forskarna studerade skolbarn i åldrarna 10–12 år i Sverige (totalt 403 stycken) och kompletterande med fokusgruppintervjuer med elever i två olika skolor. Fokus låg på  hur barn värdesätter skogen och dess ekosystemtjänster. Forskarna ställde frågor om skogens betydelse för samhället och bad även barnen beskriva sin personliga relation till skogen.

Sammantaget hade de tillfrågade barnen god kunskap om och respekt för skogens betydelse för vår hälsa och välbefinnande, men också om skogens värde i sig själv. Många barn pratade om äventyr i skogen – kopplade till träden, blommorna och djuren där. De uppgav att de genom att leka, skapa, promenera och klättra i skogen fick möjlighet att slappna av, komma bort från vardagen och vara sig själva. Barnen identifierade även många av de tjänster som skogarna står för genom klimatreglering, material som trä och energi samt biologisk mångfald.

Betydelsefullt för ett hållbart skogsbruk

Detta visar att barn ser långt fler värden i skogen än enbart de materiella, menar forskarna. Skogen står för djupare och mer intima värden såsom frihet, tröst, upptäckarglädje och välbefinnande.

– Studien ger oss ökad förståelse för barns relation och värdesättande av skogen och dess ekosystem, vilket är av stor betydelse för hur vi ska utveckla ett hållbart skogsbruk som inte enbart utgår från skogen som en materiell resurs för oss människor, utan värdesätter skogens bredare värden, menar medförfattaren Torsten Krause.

Skillnader i hur olika barn upplever skogen

I fokusgruppsintervjuerna med barn från två olika skolor såg forskarna att en grupp hade mindre erfarenhet av att vistas i skogen.

– Vissa barn var till och med rädda för skogen, vilket framkom tydligt när de förklarade att de hellre skulle ta en omväg runt skogen än att ta den kortare vägen genom skogen, förklarar Sara Brogaard.

Forskarna menar att skillnaderna mellan hur barnen relaterar till och värderar skogen delvis kan kopplas till deras socioekonomiska bakgrunder och tidigare upplevelser. Många av barnen i klassen kom från länder där skogen kan upplevas som en farlig plats

Även om en större urvalsgrupp skulle behövas för att undersöka just denna aspekt ytterligare, belyser studien ändå hur kontextuella och socioekonomiska faktorer har betydelse för hur vi uppfattar och värderar skogen.

Enligt forskarna kan barns vistelse i skogen även bidra till förbättrad integrationen.

– Skolan har en viktig roll i att ge alla barn tillgång till naturen, förklarar Sara Brogaard.

Vetenskaplig artikel:

Values held by Swedish primary school students towards forest ecosystems and the relevance for a nature’s contributions to people approach .

Kontakt:

Sara Brogaard,universitetslektor i hållbarhetsvetenskap vid Lund University Centre for Sustainability Studies, sara.brogaard@LUCSUS.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera