Tema

Ullen blev viktigare än bronset

Självhushåll på ull, garn och tyg var ingen självklarhet på bronsåldersgårdarna. Fynd från gravar visar att ullen kom långväga i från. Forskning visar att textilproduktion var en viktig del av ekonomin och handelsnätverken under bronsåldern, och stora mängder importerades till Norden.

− Produktionen av textilier har länge varit ett förbisett ämne inom många historiska perioder, eftersom den har antagits vara en del av varje gårds eller hushålls självproduktion och därför setts som relativt obetydlig ur ett ekonomiskt perspektiv, säger arkeolog Serena Sabatini vid Göteborgs universitet, en av redaktörerna bakom en bok, som lyfter fram produktion, specialisering, konsumtion och handel av textil under bronsåldern i Europa.

Äldre bronsålderskläder och gravgåvor från Trindhøjs ekkistegrav i Danmark. Bild: Roberto Fortuna och Kira Ursem, National Museum of Denmark.

Fram tills nu har grundläggande studier inom textilforskning gett arkeologerna en bild av alla textilfragment som finns bevarade från det förhistoriska Europa. Dessutom finns det gott om forskning kring hur man skapade dessa textiler, vilka tekniker som användes och hur mycket tid och kunskap som krävdes.

Skriftliga källor har visat att tillverkningen av ulltextilier spelade en stor roll för flera lokala ekonomier runt Medelhavsområdet under bronsåldern. I övriga Europa saknas sådana källor och där får forskarna istället förlita sig på arkeologi och naturvetenskapliga metoder som isotopanalyser, DNA-studier och analyser av proteiner.

Vävtyngder och sländtrissor från Montale i Italien. Bild: Modenas etnografiska och arkeologiska stadsmuseet

− Isotopanalyser av strontium gjorda på textilfynd har utmanat våra förutfattade meningar genom att visa att en större del av ullen som hittades i till exempel de danska ekkistegravarna inte hade ett lokalt ursprung. Studien visar att man troligen importerat stora mängder av textiler till Norden under bronsåldern, säger hon.

Forskning visar att hur textiler under bronsåldern användes och att även de enklaste plaggen i vissa steg krävde ett skickligt hantverk, något som innebar träning, en långsiktig planering och inte minst tillgång till talrik arbetskraft.

Ullen lika viktig som bronset

Rekonstruktion av en bronsålderns stående vävstol Bild: Richard Potter, Göteborgs Universitet

De olika bidragen i boken Revolution in Bronze Age Europe täcker in flera geografiska områden, som nuvarande Norden, Brittiska öarna, Italien, Tyskland, centrala Europa och Polen. Viktiga pilotprojekt som visar vilka resultat om textiliernas ursprung, kvalitet och särdrag som kan nås med naturvetenskapens hjälp presenteras. Till exempel har arkeologen Sophie Bergerbrant, bokens andra redaktör, skrivit ett kapitel som beskriver hur forskarna med hjälp av isotopanalyser kan gå tillbaka till arkeologiska textilfynd och diskutera import och export av olika typer av textilvaror. I övrigt bidrar de olika kapitlen till bättre kunskap om en relevant del av bronsålderns ekonomi  och om hur viktig data om textiler och textilhantverk kan undersökas med nya metoder och tvärvetenskapliga samarbeten.

− Den danska forskaren Marie-Louise Nosch, en av författarna i boken, har föreslagit att bronsåldern bör byta namn till ullåldern när det gäller östra Medelhavet. Vår bok bekräftar att textilekonomi och framförallt ull var minst lika viktiga som brons i stora delar i övriga Europa. Tack vare jämförelser med Medelhavsområdet med sina textkällor och nya analysmetoder börjar det nu bli möjligt att se arkeologiskt material i form av textilier, ull och andra fibrer med nya ögon och arbeta för att belysa textilernas roll i kontinentens förhistoria, säger Serena Sabatini.

Kontakt:

Serena Sabatini, serena.sabatini@gu.se
Sophie Bergerbrant, sophie.bergerbant@gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Ullen blev viktigare än bronset

 lästid ~ 2 min