Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Ju snabbare en person åker Vasaloppet, desto lägre är risken för att få högt blodtryck visar forskare vid Uppsala universitet. Den högintensiva träning som krävs för att klara loppet har goda effekter på blodkärlen.

Högt blodtryck räknas som en av de största riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och tidig död.

Under flera år har forskare vid Uppsala universitet jämfört hälsan hos 206 889 Vasaloppsåkare med hälsan hos 505 542 personer från normalbefolkningen och tittat på bland annat risk för hjärtinfarkt, stroke och depression. De har kunnat visa att längdskidåkarna i samtliga studier har bättre hälsa än normalbefolkningen. I den här nya studien har forskarna undersökt om risken för högt blodtryck påverkas av om man åker Vasaloppet – ett längdskidlopp på 90 kilometer för både motionärer och elitåkare.

Vasaloppsåkare har mycket lägre risk för högt blodtryck

Tidigare studier av relationen mellan träning och fysisk aktivitet har visat att fysisk aktivitet skyddar mot högt blodtryck. Dessutom, om du redan är diagnostiserad med högt blodtryck kan du minska ditt blodtryck genom träning. Dock är dessa studier genomfört på personer med låga eller måttliga nivåer av fysisk aktivitet och effekten på blodtrycket på personer så vältränade att de kan genomföra ett Vasalopp var okänd.

Den nya studien visar att längdskidåkarna totalt sett hade 41 procents lägre risk för att utveckla högt blodtryck än normalbefolkningen. Det kan innebära att uthållighetsträning har en gynnsam effekt om man vill sänka risken för högt blodtryck och kan förklara en del av det man tidigare sett: att Vasaloppsåkare löper mindre risk för hjärtinfarkt och tidig död.

Vasaloppet, som går mellan Sälen och Mora, är världens största långlopp för längdskidåkning. Det är 90 kilometer långt och riktar sig till både motionärer och elitåkare. Första loppet hölls 1922.

Forskningen kring Vasaloppsåkare har pågått sedan 2011. Studierna bygger på material med anonymiserade hälsodata från 206 889 personer som åkte Vasaloppet under åren 1989-2010, som jämförs med anonymiserade data från 505 542 personer från normalbefolkningen.

Det finns en mycket stark koppling mellan hur snabbt man genomförde loppet och risken för högt blodtryck.

– Den femtedel av längdskidåkarna som åkte snabbast hade 61 procent lägre risk att få högt blodtryck, jämfört med normalbefolkningen. Den femtedel av längdskidåkarna som var långsammast hade 26 procent lägre risk, vilket fortfarande är en stor minskning. De verkar som om att ju högre och mer intensiv träning du håller på med, desto bättre är det för dina artärer, säger Kasper Andersen, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och kardiolog vid Akademiska sjukhuset.

Intensiv träning ger mycket lägre risk för högt blodtryck

Däremot hade antalet lopp som man genomfört mindre betydelse för risken för högt blodtryck. Det här tolkas som att högintensiv träning har gynnsamma effekter på blodkärlen och att höga träningsnivåer leder till mycket lägre risk för högt blodtryck.

– Det skulle kunna vara så att träning får blodkärlen att slappna av genom att minska utsöndringen av det viktiga hormonet Renin från njuren. Träningen sänker också nivån av stresshormon och förbättrar funktionen av det innersta lagret av celler i blodkärlen. Alla dessa faktorer är viktiga för regleringen av blodtrycket, säger Kasper Andersen.

– Man får alltid vara försiktig när man tolkar på denna typ av studie som undersöker sambandet och inte orsaken mellan olika exponeringar och utfall. Således är det värt att notera att inte hela effekten förmodas orsakas av träning, men att en del av effekten troligen beror på att Vasaloppsåkare generellt har en nyttigare livsstil med mindre rökning och lägre konsumtion av både alkohol och fet mat.

Vetenskaplig artilkel:

Long-Distance Skiing and Incidence of Hypertension: A Cohort Study of 206,889 Participants in a Long-Distance Cross-Country Skiing Event, Andersen K et al (2020), Circulation

Kontakt:

Kasper Andersen, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och kardiolog vid Akademiska sjukhuset, Kasper.Andersen@medsci.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera