Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Upptäckten om hur malariaparasiter tar upp socker kan leda till bättre läkemedel mot malaria. Socker är en grundläggande energikälla för de flesta levande organismer – och helt nödvändig för malariaparasiten Plasmodium falciparum.

Liksom hos andra celler sker transporten av socker in i cellen genom ett transportprotein. Proteinet agerar som en dörr för sockret genom cellmembranet. Forskare från Stockholms universitet har i detalj kartlagt hur dörren fungerar.

– Genom att klargöra hur atomstrukturen ser ut för transportproteinet PfHT1 förstår vi bättre hur glukos transporteras in i parasiten, säger David Drew, Wallenberg Scholar och docent vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet.

Genom socker-transportören PfHT1 tar malariaparasiten upp socker. Om den blockeras stannar parasitens tillväxt. Bild: David Drew

Forskningens mål är grundläggande förståelse av en viktig biologisk process, men kunskapen öppnar för utveckling av nya läkemedel mot malaria. Malaria dödar nästan en halv miljon människor varje år enligt WHO. Ämnen som blockerar sockrets dörr gör att malariaparasitens tillväxt stannar.

– Det är en lång process att utveckla ett läkemedel från ett ämne som verkar mot malaria. Men med den här nya kunskapen kan ämnen som är kända för att verka på malariaparasiten förbättras så de inte har biverkningen att de även stoppar sockertransporten i människans celler. Dessa fynd ökar sannolikheten att ämnen som blockerar parasitens sockertransport kan utvecklas till ett läkemedel, säger David Drew.

Liknar sockertransporten i människans hjärna

Trots miljoner år av evolution mellan parasiter och människor visar forskningen förvånande nog att sockertransporten hos malariaparasiten liknar transporten som sker i människans hjärna.

– Den här likheten avspeglar hur fundamentalt viktigt sockerupptag är, naturen hittade ett vinnande koncept och höll fast vid det, säger David Drew.

Däremot är malariaparasiten mer flexibel, samma dörr kan släppa in andra socker än glukos, till exempel fruktos. Flexibiliteten har troligen gett malariaparasiten en evolutionär fördel så att den kan överleva när favoritsockret glukos inte finns tillgängligt.

– Varje student inom biokemi får lära sig om sockertransport och det är spännande att kunna lägga till ytterligare en viktig bit till detta pussel, säger Lucie Delemotte, som medverkat som samarbetspartner i projektet, och är verksam forskare vid Kungliga Tekniska högskolan och SciLifeLab.

Forskningen är finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och SciLifeLab.

Vetenskaplig artikel:

The molecular basis for sugar import in malaria parasites, Nature.

Kontakt:

David Drew, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet,  david.drew@dbb.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera