Illustration av en antikropp och en cell. Illustrationen visar inte just den antikropp som just utvecklas till läkemedel. Bild: Newt Studios, Alexey Kashpersky (licensed under CC BY-NC-ND 4.0)
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En ny förbättrad metod för att upptäcka nya antikroppar för behandling av exempelvis cancer har tagits fram vid Lunds tekniska högskola i samarbete med BioInvent International AB. Metoden har redan resulterat i en ny antikropp för behandling av leukemi som nu befinner sig i klinisk prövning på människor.

Antikroppsläkemedel är den snabbast växande typen av läkemedel och används redan i dag för behandling av en rad olika sjukdomar, bland annat cancer. Antikroppar är en del av immunförsvaret, med uppgift att identifiera främmande föremål, som exempelvis bakterier eller parasiter i kroppen. Genom att binda till en specifik målstruktur på en cell kan antikroppen antingen förmå cellen att begå självmord eller aktivera andra delar av immunförsvaret till att oskadliggöra den infekterade cellen.

På ytan av alla celler finns hundratals olika receptorer, proteiner. Vilka receptorerna är varierar och alla som skiljer sig åt mellan sjuka och friska celler kan potentiellt användas för behandling med antikroppsbaserade läkemedel. Det är svårt att på förhand veta vilka receptorer – eller målstrukturer – som passar för att utveckla antikroppsbaserade läkemedel. Det gör att det i dag utvecklas många antikroppar parallellt som på olika sätt använder de fåtal målstrukturer som man vet är lämpliga för antikroppsbehandling.

– Det är ett problem eftersom få nya typer av antikroppsläkemedel upptäcks, säger Anne Ljungars, Lunds tekniska högskola, som i en avhandling visar att en ny teknik skapar stora möjligheter att hitta många fler antikroppar än tidigare.

Ett sätt att hitta antikroppar för läkemedel är att använda så kallad fagdisplay där man letar i ett jättelikt bibliotek, ofta med mer än tio miljarder olika antikroppar. Att då hitta den enskilda antikropp som fungerar bäst kräver mycket arbete.

Letar antikropp och mål samtidigt

Traditionellt arbetar man efter en hypotes där man först hittar en receptor som man tror är lämplig för antikroppsläkemedel. Därefter letar man efter antikroppar som binder till den receptorn. Men genom att kombinera nya tekniker med att samtidigt leta efter både antikroppar och de receptorer de fäster på kan man hitta många fler antikroppar än tidigare.

Fagdisplay

En fag är ett virus som kan infektera bakterier. I fagdisplay av antikroppar använder man fager som en slags ”behållare” för olika antikroppsgener (alltså beskrivningen av hur man tillverkar antikroppen). Själva antikroppen sitter fast på utsidan av ”behållaren” och på så sätt skapas en länk mellan antikroppens funktion och dess utseende. När man letar efter antikroppar som binder till målstrukturer, alltså någon av de hundratals receptorer som finns på cellytan, så använder man målstrukturerna som bete. När man sedan fiskar upp betet så följer de antikroppar som bundit till receptorn med. Genom selektion i flera steg väljs senare de mest intressanta antikropparna ut och då vet man både hur antikroppen ser ut och får via behållaren information om antikroppen så att man kan tillverka fler sådana antikroppar.

– Det vi gör är att vi hittar antikroppar mot massor av olika receptorer på cellen och tittar på dessa antikroppars funktion direkt. Strategin är att förutsättningslöst testa antikroppens funktion, till exempel om den kan döda en tumörcell. När man har identifierat vilka antikroppar som fungerar bestämmer man sedan genom olika försök vilken receptor som dessa binder till. På så sätt har vi hittat antikroppar som binder till cancerceller, men inte till normala celler hos friska personer, säger Anne Ljungars, som samarbetat med BioInvent International AB.

Hon letar alltså efter antikroppar och målstrukturer samtidigt i stället för att först hitta en målstruktur och därefter leta efter en passande antikropp. Det är denna strategi kombinerad med modern teknik som gör att man kan hitta många fler antikroppar än tidigare.

Viktigt för utvecklingen av nya antikroppsläkemedel

– Metoden kommer att vara viktig för utvecklingen av framtida antikroppsläkemedel, vilka kan användas för behandling av många olika sjukdomar, säger Anne Ljungars.

Ett resultat är att hon hittade antikroppar mot en ny målstruktur som är bättre på att döda tumörceller för en viss typ av leukemi än den typ av antikropp som används idag. En antikropp mot denna nya målstruktur håller nu på att utvecklas till ett nytt läkemedel och testas just nu på människor.

Tekniken i grunden bygger på fagdisplay av antikroppar, en metod som utvecklats av nobelpristagaren Sir Gregory Winter. Detta kompletterat med nya tekniker har lett fram till den nya metoden. Och nu kommer han till Lund för att vara opponent vid disputationen.

– Det känns väldigt roligt, även om det också är lite nervöst. Men man kan inte tänka sig någon bättre. Dels utvecklade han fagdisplay-tekniken så att den kan användas för att hitta antikroppar, dels är han en framgångsrik entreprenör som har startat flera bolag som utvecklat antikroppar till läkemedel, säger Anne Ljungars.

Avhandling:

Phenotypic antibody discovery and mining of complex antibody libraries

Kontakt:

Anne Ljungars, industridoktorand vid Institutionen för Immunteknologi vid LTH, Lunds universitet, anne.ljungars@immun.lth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera