18 december 2019

Trängselskatt eller höjda parkeringsavgifter bra i medelstora städer

Artikel från VTI

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I medelstora svenska städer kan trängselskatter eller ökade parkeringsavgifter ge ökad samhällsnytta, till exempel genom bättre framkomlighet eller skattesänkning. Det visar en ny forskningsstudie från VTI.

I studien har forskarna Disa Asplund och Roger Pyddoke analyserat samhällsekonomiskt optimala trängselskatter och parkeringsavgifter i en modell av Uppsala. Metoden bygger på beräkningar av resenärers och invånares samlade kostnader av färdmedelsval.

– Eftersom Uppsala i utgångsläget har betydande trängsel i rusningstid kan ökad framkomlighet åstadkommas med införande av trängselskatter eller ökade parkeringsavgifter. Genom förbättrad framkomlighet kan restider med både bil och buss förkortas, säger Disa Asplund, forskare vid VTI.

Trängselskatt eller höjda parkeringsavgifter

Trängselskatten utgörs av en avgift för att passera en gräns till innerstaden och beräknas för Uppsala till cirka 30 kronor i högtrafik och 15 kronor i lågtrafik. Om man istället väljer parkeringsavgiften som styrmedel höjs avgiftsnivån i den centrala staden från cirka 100 kronor per dag till 160 kr per dag.

Trängselskatt är en avgift som tas ut på biltrafik för att färdas på en viss väg, vid en viss tidpunkt. Trängselskattens avsikt är att minska trängseln i hårt trafikbelastade områden genom att ge en högre kostnad för resan och därmed få en del att avstå från resor, resa vid andra tidpunkter, resa flera i varje fordon eller välja andra sätt att resa.

– En stor del av nyttan med dessa styrmedel är att de ger stora skatte- respektive avgiftsintäkter som kan användas för att antingen täcka kostnader i offentlig sektor eller för att sänka andra skatter. Framkomlighetsvinsterna utgör cirka en tiondel av skattebetalningarna för trängselskatten och cirka en niondel av parkeringsavgiftsbetalningarna, säger Roger Pyddoke, senior forskare vid VTI.