Tema

Få högskoleutbildade satsar på eget företag

Sedan mitten av 1990-talet har EU uppmuntrat egenföretagande. Högskoleutbildade och kvinnor är grupper som enligt EUs policyer har särskilt hög potential att starta eget. Men enligt en studie är den utvecklingen osannolik. Skälet är att EU har hämtat sina idéer från USA, vars samhällsstruktur skiljer sig mycket från bland annat Sveriges.

EU jobbar för att fler ska starta företag eftersom det ses som ett sätt att hålla uppe den ekonomiska tillväxten i Europa. Anledningen till att EU anser att just högskoleutbildade skulle satsa på egna företag är att de förväntas vara innovativa. När det gäller kvinnorna beror det helt enkelt på att de är i rejäl minoritet bland företagare inom de flesta av EU-länderna och därför bedöms kvinnor vara en outnyttjad resurs.

I en studie från Göteborgs universitet undersöks om arbetet med att främja positiva attityder mot entreprenörskap i EU:s policyer har gjort så att fler verkligen startar eget i Sverige.

Knappt fem procent av högskoleutbildade startar eget

Till grund för analysen ligger data från GOLD, Gothenburg Educational Longitudinal Database. Forskarna har analyserat data rörande högskoleutbildade födda mellan 1974 och 1976 för åren 2006 och 2012. De har tittat på utbildningsinriktning, kön, inkomst och föräldrars eventuella företagande. För 2006 analyserades data för 72 000 individer, för 2012 gällde det 85 000 individer.

– Statistiken ger vid handen att det inte är speciellt troligt att högskoleutbildade i Sverige startar företag. Den statistiska undersökningen visar att 2012, då merparten av individerna hade varit yrkesaktiva i flera år, hade knappt fem procent startat företag där förtjänsten var deras huvudsakliga inkomstkälla, säger Caroline Berggren.

I antal är det främst personer som har studerat teknik som startar företag, helt enkelt för att de är en stor grupp. Procentuellt sett är det främst personer utbildade inom jord- och skogsbruk samt konst som blir egenföretagare.

Skälet till att EU:s policyer inte har haft särskilt stor påverkan på egenföretagandet i Sverige, är att idéerna är hämtade från forskning i USA där samhällsstrukturen skiljer sig från EU och inte minst de skandinaviska ländernas.

– En anledning till att svenskar är mindre benägna än amerikaner att starta eget är att vi har en välfärdsstat. Det gör att svenskar som blir arbetslösa inte riskerar fattigdom på samma sätt som amerikaner gör, vilket också minskar incitamenten att starta eget, säger Caroline Berggren.

Andra anledningar till att färre svenskar är egenföretagare är att vi har en offentlig sektor där utbildade inom hälso- och sjukvård, pedagogik och förvaltning får anställning och att vi har flera stora internationella företag där de utbildade inom teknik får anställning. Bristen på egenföretagande kan också bero på strukturella hinder snarare än ovillighet. Ett exempel på det är att det för en egenföretagare kan vara svårt att få bostadslån eftersom bankerna är restriktiva med att låna ut till personer som inte kan visa att de har en regelbunden inkomst.

Vetenskaplig artikel:

A societal perspective on self-employment – Sweden as an example, Caroline Berggren, Anders Olofsson, Studies in Higher Education.

Kontakt:

Caroline Berggren, docent i pedagogik, caroline.berggren@ped.gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Få högskoleutbildade satsar på eget företag

 lästid ~ 2 min