Konsert med Timbuktu på Stortorget, Malmöfestivalen 2018. Bild: Highshot
Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Malmö stads kulturstrategi 2014-2020 är ambitiös. Men den har visat sig vara svår att genomföra. En granskning gjord av Malmöforskaren Jonas Alwall visar att trots lyckade satsningar bör nästa process ha färre åtaganden och ett tydligare ägarskap.

– Det handlar mycket om att strukturen var för komplicerad. Det försvårades ytterligare av att Malmö stad under perioden hade en omorganisation, säger Jonas Alwall, universitetslektor vid Malmö universitet.

Enskildas engagemang

Malmö stads mål är att utveckla sitt arbete med kultur som redskap för en hållbar utveckling. Det framgår av stadens kulturstrategi 2014-2020. För att ett strategiskt dokument som kulturstrategin ska få effekt krävs dock en genomförandeprocess, i detta fall genom en kommunal handlingsplan. Det är denna process som Jonas Alwall har studerat.

– Svårigheterna handlade om att många förvaltningar var inblandade på många olika sätt. Det har gjort det lite för komplicerat och beroende av enskilda som känt engagemanget. Det hade varit bättre om det varit tydligare förankrat hos respektive förvaltningsledning.

Malmö stad närmar sig idag slutet på den kulturstrategiska perioden 2014-2020 och rapporten diskuterar också vad som borde prägla nästa kulturstrategiprocess. Till lärdomarna hör att nästa process bör ha färre åtagande och göra det tydligare vilka som har ansvaret för genomförandet.

På ett mer övergripande plan menar Jonas Alwall också att ett nytt kulturstrategiskt arbete behöver uppmärksamma stadens mångkulturella prägel mer. I rapporten konstaterar han att det handlar om att stärka de gemenskapsbevarande aspekterna, alltså de krafter som kan motverka splittring, marginalisering och identitetslöshet bland människor i staden.

Ny hållbarhetsdimension

Trots svårigheterna i processen hävdar rapporten att kulturen har stärkt sin roll som sammanlänkande faktor i olika typer av satsningar i Malmö. Medvetenheten om kulturens betydelse har ökat inom stadens förvaltningar.

Mötesstrukturen spelade också en positiv roll i implementeringen av kulturstrategin. Den gav möjligheter för engagerade medarbetare från olika förvaltningar att mötas och enas kring gemensamma visioner.

Även hållbarhetsdimensionen lyfts fram. I strategin finns en insikt om att kulturen kan bidra till social hållbarhet och få människor att mötas och förstå varandra, menar Jonas Alwall:

– Hållbarhetsdimensionen är ny och kopplar till Malmökommissionens arbete och andra strategiska dokument som talar om kulturens viktiga roll. Det är lite speciellt för Malmö att en kulturstrategi talar rakt ut om att det finns sociala klyftor och sår som behöver läkas.

Rapport:

Kulturen i den hållbara staden: Slutrapport från ett följeforskningsprojekt om Malmö stads kulturstrategi

Kontakt:

Jonas Alwall, universitetslektor vid Malmö universitet, jonas.alwall@mau.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera