Tema

Även småstater som Sverige kan spela roll i världspolitiken

En analys av Sveriges säkerhetspolitik under efterkrigstiden och kalla kriget visar att småstater är begränsade i sina utrikes- och säkerhetspolitiska möjligheter. Samtidigt kan samma strukturer användas för att tillgodose egna intressen. I tider med visst maktvakuum kan ett litet land till och med spela en betydande roll i internationell politik.

Småstater är med om olika öden, både under och efter stora konflikter. En aktuell fråga är om sådana småstater – som Sverige – enbart är fast i en strukturell världsordning eller om de är aktörer i sin egen rätt på världsarenan.

Patric Lindgren förklarar i sin avhandling vid Linnéuniversitet hur Sveriges säkerhetspolitik anpassats till nya förutsättningar efter stora konflikter under 1900-talet. Han undersöker tre post-konfliktperioder; efter första världskriget, efter andra världskriget och efter kalla kriget. I varje period analyseras ett utrikespolitiskt initiativ, en anslutning till en internationell organisation och ett försvarsbeslut. Post-konfliktperioderna utgör brytningstider som erbjuder öppningar för att observera, analysera och förklara hur centralt placerade politiker – och deras partier – tolkar och eftersträvar särskilda säkerhetspolitiska utvecklingar.

Inte självklart med neutralitet

– Sverige gjorde till exempel anspråk på att vara neutralt i de båda världskrigen och under det kalla kriget. Även om detta anspråk har ifrågasatts var ställningstagandet, tillsammans med andra säkerhetspolitiska aspekter, inte självklart i de omedelbara perioderna efter respektive konflikt, säger Patric Lindgren.

De huvudsakliga slutsatserna av undersökningarna är att småstater, som Sverige, både är begränsade i sina utrikes- och säkerhetspolitiska möjligheter och samtidigt kan använda samma strukturer för att tillgodose sina intressen. Tiden är en nyckelfaktor för att småstater ska kunna ändra sina säkerhetspolitiska förutsättningar. I det svenska fallet tycks det över tid finnas en ständig spänning mellan en idealistiskt dominerad och en realistiskt dominerad politik, när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Idealismen tycks också ha fått ökad betydelse i den senare perioden. En annan intressant slutsats är att små stater i tider med viss maktvakuum kan spela en mer betydande roll i den internationella politiken, särskilt i de närliggande regionerna.

Matris för att studera positionering

För att analysera och förklara hur småstater positionerar sig efter världskonflikterna använde sig Patric Lindgren av en analytisk fyrfältsmatris. Modellen är konstruerad genom en kombination av de motstående teorierna om internationell politik; realism och idealism, kombinerad med aktör- och strukturperspektiv. Med hjälp av matrisen förklarar han hur småstater positionerar sig i tre nivåer; under nio empiriska fall, i de tre post-konfliktperioderna och alla tre perioder sammantaget.

Avhandling:

Småstat i brytningstid – Sveriges säkerhetspolitiska orientering efter tre världskonflikter under 1900-talet

Kontakt:

Patric Lindgren, Linnéuniversitetet, patric.lindgren@lnu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Även småstater som Sverige kan spela roll i världspolitiken

 lästid ~ 2 min