Dagens flamingor filtrerar ut sin föda från vatten, vilket gör att deras bajs innehåller många rester av mikroskopiskt små byten. Det gör även 150 miljoner år gammalt fossiliserat flygödlebajs. Upptäckten är det första direkta beviset på att vissa flygödlor från sen jura-tid åt liknande föda som dagens flamingor.
Pterosaurier, eller flygödlor, var en mångfaldig grupp reptiler som härskade i skyarna under dinosauriernas tid. Fossiliserade skelett antyder att de, precis som dagens fåglar, var anpassade till en rad olika levnadsmiljöer och födostrategier. Dessvärre är direkta födobevis såsom tarminnehåll ovanligt och endast kända från några få arter.
Koproliter, det vill säga fossilt bajs, är förvånansvärt vanliga fossil som potentiellt kan avslöja mycket om utdöda djurs matvanor. Dock är det ofta svårt att ta reda på vems det fossila bajset är.
I en artikel som nyligen publicerades i tidskriften PeerJ beskriver forskare från Uppsala universitet och Polska Vetenskapsakademin tre flygödlekoproliter som kommer från en yta med flygödlefotspår i ett kalkbrott i Polen. Koproliternas form, storlek och association till fotspåren pekar på att de kommer från flygödlor, mest troligt från en grupp som kallas Ctenochasmatidae.
Matrester i fossilt bajs
Koproliternas innehåll studerades med hjälp av synkrotronmikrotomografi, en avancerad typ av skiktröntgen som gör det möjligt att studera innehållet i fossil med hög upplösning. Bilderna från synkrotronmikrotomografin avslöjade att koproliterna innehåller många små matrester inklusive foraminiferer (små skalförsedda amöbor), små skal från havslevande ryggradslösa djur och möjliga borst från havsborstmaskar.
– En möjlig förklaring till att en flygödla stor nog för att producera bajset fick i sig så små byten är att den filtrerade ut sin föda från havsvatten, säger Martin Qvarnström, doktorand vid Uppsala universitet och en av författarna till artikeln.
Filtrerade byten i vattnet genom käken
Vissa ctenochasmatida flygödlor tros ha varit filtrerare. Pterodaustro, som kommer från krita-tid och därmed är något yngre än de polska koproliterna, hade en väldigt specialiserad ”siktkorg” bestående av tunna tänder i underkäken och var säkerligen en filtrerare. Äldre ctenochasmatider hade inte samma typ av käke men deras långa käkar och många tunna tänder har också tolkas som anpassningar för att filtrera. Dessa flygödlor fanns både i Europa och i resten av världen under samma tid som det fossila bajset avsattes i Wierzbica. Förmodligen kommer både bajs och fotspår från dessa typer av flygödlor.
Chileflamingon är en filtrerare vars bajs har visat sig innehålla många foraminiferer då den söker efter föda i våtmarker nära kusten.
– Likheten mellan innehållet i chileflamingons bajs och flygödlekoproliterna tyder på att flygödlorna sökte föda i samma typ av miljö, filtrerade ut sin föda från vattnet och hade samma typ av såll som dessa flamingor. Man kan med andra ord säga att flygödlorna som lämnat spår efter sig i kalkbrottet Wierzbica i Polen sannerligen var dåtidens flamingor, säger Martin Qvarnström.
Vetenskaplig artikel:
Filter feeding in Late Jurassic pterosaurs supported by coprolite contents. Martin Qvarnström, Erik Elgh, Krzysztof Owocki, Per E. Ahlberg & Grzegorz Niedźwiedzki (2019). PeerJ. In Press.
Kontakt:
Martin Qvarnström, doktorand vid Uppsala universitet, martin.qvarnstrom@ebc.uu.se
Per Ahlberg, per.ahlberg@ebc.uu.se
Grzegorz Niedzwiedzki, grzegorz.niedzwiedzki@ebc.uu.se
