Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Genom historien har södra Europa tenderat att bli torrare och norra Europa fuktigare under varma klimatperioder. Hittills faller de nutida trenderna i sommartorka inte utanför ramen för de senaste tolv århundradenas naturliga variationer.

Det visar en ny artikel publicerad av en internationell forskargrupp som studerat sambandet mellan sommartemperatur och torka runt om i Europa. I studien analyseras relationen mellan sommartemperatur och torka över både långa och korta tidsskalor.

Forskarna undersöker meteorologiska data sedan 1700-talet och  rekonstruktioner baserade på trädringar över sommartemperatur respektive sommartorka sedan 800-talet. Resultaten har jämförts med simuleringar från några av de klimatmodeller som används för att förutsäga framtida klimatförändringar.


Kartor över korrelationen under 1900-talet av 10-årsmedelvärden mellan meteorologiska data av temperatur och nederbörd (till vänster), trädringsrekonstruerad temperatur och torka (mitten) och modellsimulerad temperatur och nederbörd (till höger) för sommarsäsongen. Ju mer röda färger, desto mer positivt samband (varmt = fuktigt) och ju mer blåa färger, desto mer negativt samband (varmt = torrt).

Studiens projektledare, docent Fredrik Charpentier Ljungqvist vid Stockholms universitet, berättar att de nya resultaten är viktiga eftersom de innebär att forskare för första gången kan konstatera att den relation mellan sommartemperatur och torka i Europa som kan ses i meteorologiska mätningar har existerat åtminstone sedan 800-talet.

Risk för översvämning  i norra Europa

– ­Vi kan också se att trenden mot fuktigare förhållanden i norra Europa och torrare förhållandena i södra Europa under 1900-talet inte är unik sett ur ett längre tidsperspektiv, berättar Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Enligt studien ser det ut som att simuleringar med klimatmodeller visar en alltför stark koppling mellan varma och torra somrar, samtidigt som de verkar underskatta hur stor del av Europa som sannolikt kan få mer nederbörd i ett varmare klimat.

– ­De nya resultaten indikerar att klimatmodellerna kanske överdriver risken för att den globala uppvärmningen orsakar torka på grund av höga temperaturer i södra Europa. Modellerna kan mycket väl istället underskatta risken för kraftig nederbörd med översvämning som följd i norra Europa, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Artikel

European warm-season temperature and hydroclimate since 850 CE, Environmental Research Letters.

Kontakt:

Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, fredrik.c.l@historia.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera