Bild av komet 67P tagen med OSIRIS vidvinkelkamera den 13 januari 2016 när rymdfarkosten Rosetta var 86,7 kilometer från kometen. Bild: ESA
Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hittills har det varit svårt att utforska nya kometer, men 2018 följer sonden Comet Interceptor med exoplanetutforskaren Ariel till den så kallade Sun-Earth Lagrangepunkten L2, 1,5 miljoner kilometer bakom jorden sett från solen. Där ska den ligga still och vänta på ett lämpligt kometmöte.

En rymdfysiker vid Umeå universitet utvecklar just nu ett mätinstrument som ska följa med rymdskeppet Comet Interceptor. Farkosten har valts ut att ingå i den europeiska rymdmyndigheten ESA:s program för att sikta kometer som precis kommit in i vårt solsystem. Uppskjutningen ska ske 2028.

– Vi är med i det team som tar fram instrument med flera sensorer för att mäta elektriska och magnetiska fält, samt neutrala och elektriskt laddade partiklar, säger Herbert Gunell, professor i fysik vid Umeå universitet.

– Här i Umeå bidrar vi med modellering och simuleringar som behövs för att utforma instrumenten och planera observationerna vid kometen.

Svårt hinna med en komet

Genom att studera kometer kan vi få ny kunskap om vårt solsystems ursprung. Men, att utforska nya, helt orörda kometer har hittills varit svårt. Då krävs att kometen upptäcks när den närmar sig solen första gången – och tiden att planera för och skjuta upp en rymdfarkost blir för kort.

Tekniska framsteg gör nu att sådana uppdrag blir möjliga. Comet Interceptor är en ny slags rymdfarkost. År 2028 kommer den att skjutas upp som ”medpassagerare” till ESA:s exoplanetutforskande rymdfarkost Ariel.

Comet Interceptor följer med till den så kallade Sun-Earth Lagrangepunkten L2, som finns 1,5 miljoner kilometer bakom jorden sett från solen. Där kan farkosten ligga still och vänta på ett lämpligt kometmöte.

Tre separata rymdsonder

När en komet närmar sig solsystemet kan farkosten, som egentligen består av tre separata rymdsonder skickas iväg och dela upp sig för att göra förbiflygningar nära kometen. Observationer kan på så sätt göras från flera punkter runt om kometen och ge ett 3D-perspektiv på kometens kärna och dess gas-, damm- och plasmamiljö.

Dust Field and Plasma-instrumentet till Comet Interceptor har utvecklats av ett konsortium av forskare i Belgien, Frankrike, Italien, Polen, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Tyskland. Från Sverige deltar Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, Institutet för rymdfysik i Kiruna och i Uppsala, samt Umeå universitet.

Läs mer:

Läs mer om ESA:s nya program för att studera kometer

Kontakta:

Herbert Gunell, professor, Institutionen för fysik, Umeå universitet, herbert.gunell@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera