Tema

Minnen kan hindra en saklig bedömning

Minnen av tidigare händelser spelar roll vid bedömningar, visar ny forskning från Umeå universitet. Processer i hjärnan som stödjer lagring och återkallning av minnen från tidigare liknande situationer tas i anspråk även när vi gör numeriska bedömningar. Och kan till exempel påverka när en lärare sätter betyg på sina elever.

Bedömningar i vitt skilda sammanhang är något vi gör varje dag, ofta utan att närmare reflektera över att det är just det vi gör. Men det har doktoranden Sara Stillesjö gjort,  och med hjälp av funktionell hjärnavbildning, fMRI, och kognitiv modellering studerat hur den mänskliga hjärnan arbetar vid bedömningar. Studien visar att minnen av tidigare händelser kan vara något vi alltid påverkas av när vi gör numeriska bedömningar.

– Vissa bedömningar kan ha stor – rentav livsavgörande – betydelse inte bara för oss själva utan även för andra människor, exempelvis när en lärare sätter betyg på sina elever. Det är därför kritiskt att få en bättre förståelse för hur vi människor gör bedömningar, menar hon.

– Genom att förstå vilka regioner i hjärnan som aktiveras i samband med olika bedömningar kan man på sikt utveckla verktyg som hjälper oss att undvika felaktiga bedömningar.

Bedömningar färgas av minnen

Den typ av bedömningar som Sara Stillesjö fokuserat på är numeriska bedömningar, det vill säga när vi avger en bedömning på en kontinuerlig skala. En teoretisk utgångspunkt i avhandlingen är att i vissa situationer baseras sådana bedömningar mer på vår kunskap om regler och abstrakta samband, medan i andra situationer baseras de istället mer på minnen av tidigare liknande händelser.

Bedömning grundad i kunskap om regler och abstrakta sammanhang leder nästan alltid till sakligt grundade bedömningar, till skillnad från bedömning som färgas oproportionerligt mycket av minnen från tidigare händelser som vi råkar lagra i hjärnan.

Oberoende av vilken typ av minne som uppgiften krävde, aktiverades precuneus, en region i bakre delen av hjärnan som är viktig för att aktivera inre mentala representationer inför exempelvis en bedömning i nutid, visar en delstudie i avhandlingen.

Hjärnregionen precuneus spelar stor roll

Studien identifierade också ett specifikt samband mellan aktivitet i precuneus och en matematisk modell av den typ av bedömningar som baseras på minnen av tidigare liknande händelser. I en uppföljande studie användes funktionell hjärnavbildning för att undersöka hjärnans funktion samtidigt som deltagarna fick lära sig att lösa en bedömningsuppgift.

Resultaten förtydligade precuneus roll för bedömningar och visade att precuneus är viktig dels för att lagra och stärka redan etablerade minnen som vi använder oss av vid bedömningar under pågående inlärning, dels för att vid ett senare tillfälle återkalla och utvärdera likheten mellan de lagrade minnesrepresentationerna och nya liknande situationer.

Minnen till hands vid bedömning

I en sista studie undersöktes huruvida minnen från tidigare liknande händelser finns till hands för våra bedömningar även i situationer när vi använder oss av regler och abstrakta samband. Fokus låg på situationer där abstrakta regler kan vara alltför tidskrävande och svåra att använda. Resultaten visade dels att det kan vara mycket svårt för oss att låta bli att använda abstrakta regler, trots att de är för tidskrävande. Resultaten visade dock även att flera av försöksdeltagarna tycktes ha minnen från tidigare liknande händelser till hands, som de föredrog att basera sina bedömningar på vid extrem tidspress.

– I dagens samhälle ställs vi människor inför allt högre krav på att göra korrekta bedömningar i miljöer av hög komplexitet. Den praktiska betydelsen av resultaten från avhandlingen är att genom att belysa vilka processer som ligger till grund för bedömningar, kan vi också ha bättre möjligheter att förbättra bedömningar, exempelvis lärares betygsättning, säger Sara Stillesjö.

Avhandlingen:
Similarity-based processes in human multiple-cue judgment: evidence from brain imaging and cognitive modelling (Likhetsbaserade processer i mänskliga bedömningar: evidens från hjärnavbildning och kognitiv modellering)

Avhandlingens studier har gjorts på 253 personer i Umeå under perioden 2011-2018.

Kontakt:
Sara Stillesjö, sara.stillesjo@gmail.com

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Minnen kan hindra en saklig bedömning

 lästid ~ 3 min