Tema

Höghus i trä – för klimatets skull

Allt fler bostadshus byggs i trä. Den främsta anledningen är klimatet, eftersom trä är ett hållbart byggmaterial som lagrar koldioxid. Brandfrågan är löst och byggprocessen snabb. Men det finns fortfarande några utmaningar kvar.

De flesta småhus är byggda i trä, men det allra första flerbostadshuset i trä i Sverige byggdes i Växjö för drygt 25 år sedan. Ett år tidigare, 1994, hade Boverkets nya byggnormer kommit, som gjorde det möjligt att bygga trähus i fler våningar än två. Tidigare var det inte tillåtet på grund av brandkraven.

Numera finns det olika metoder för att göra trähus brandsäkra. Man kan bygga in träet, brandimpregnera eller använda sprinkler. En vanlig missuppfattning är att trä brinner mer än andra material. Jens Erneholt, arkitekt och civilingenjör inom byggnadsteknik, förklarar att trä brinner på ytan och kolar, det vill säga blir sotigt på ytan vilket innebär att träet skyddas av sig självt. Dessutom överdimensioneras trähus så att det vid brand kan skydda sig självt och inte tappa stabilitet, jämfört med stålstomme som vid höga temperaturer kan ge vika.

Genombrott för trähus

Idag finns flerbostadshus i trä i många svenska städer, exempelvis i Falun, Göteborg, Karlskrona, Skövde, Skellefteå och Växjö. Men inom byggbranschen talar man om ett slags genombrott under förra året, 2018, då efterfrågan flerbostadshus i trä ökade markant.

På Årstafältet i södra Stockholm byggs just nu en helt ny stadsdel, där 335 hus blir trähus. Totalt ska det bli 6 000 bostäder, beräknat för 15 000 invånare, med första inflyttning tidigast 2021.

Vy över Årstafältet från 2016, med byggprojekt i bakgrunden. Bild: Holger Ellgaard, Wikimedia

Fördelar med trähus
* Förnybart och binder koldioxid
* Lätt material som är lätt att transportera
* Ger snabb byggprocess

– För att vi ska klara klimatmålet 2045, som innebär att vi ska vara koldioxidneutrala och inte öka utsläppen, måste byggandet också bli neutralt, säger Jan Larsson, arkitekt på White och adjungerad professor på arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers i Göteborg.

Förnybart byggmaterial

Han menar att det är klimataspekter som drivit träfrågan framåt. Under senare år har klimatmedvetenheten ökat och blivit mer självklar. Ett bostadshus i trä har flera fördelar och är det enda byggmaterialet som är förnybart och lagrar koldioxid.

– Byggbranschen har insett att den här utvecklingen inte går att hindra och att det går att bygga trähus som är ekonomiskt lönsamma. Arkitektkåren har också förändrat sig radikalt, fortsätter Jan Larsson.

Hus byggda i betong och stål har dominerat bostadsbyggandet i Sverige de senaste 100 åren, och är fortfarande det vanligaste materialet i större byggnader idag. Det är också där den största kunskapen och erfarenheten finns, men det håller alltså på att förändras.

Själva definitionen av ett trähus är att huset har en stomme av trä, det vill säga majoriteten av den bärande konstruktionen är i trä. Att bygga flerbostadshus i trä går snabbt. Processen är betydligt kortare jämfört med andra material. I många fall kan byggtiden halveras eftersom man har en hög grad av förtillverkning och kan bygga färdigt 90 procent i fabrik.

I dag är modulsystemet den vanligaste metoden, som bygger på en traditionell byggnadsteknik. Färdiga moduler levereras från fabrik och monteras på plats, ungefär som ett pussel eller lego. Enligt Jan Larsson är det vanligt att man bygger en stomme av trä som kläs med andra material. Med den konstruktionen kommer träet inte att synas.

En annan variant är en kombination av betong och trä, eller av stål och trä, för ännu mer stabilitet.

Korslimmade plankor

Det mest omtalade materialet är dock KL-trä – korslimmat trä – som utvecklades för 25 år sedan, men är fortfarande ganska nytt inom byggbranschen. KL-trä innebär att man lägger korslimmade plankor vinkelrätt mot varandra och gör att träet får en annan tyngd. KL-trä används till väggar eller bjälklag.

Jens Erneholt menar att kombinationer av byggmaterial kan vara en bra lösning.

– Jag tycker att betong är ett bra byggmaterial, men det används för mycket. Den största utmaningen för byggbranschen är att våga bygga fler trähus, säger han.

Hittills har produktion av KL-trä funnits i mindre omfattning och istället importerats till Sverige, oftast från Österrike. Förra året började tre nya fabriker byggas för tillverkning av KL-trä i Sverige. Det innebär att den svenska produktionen kommer att öka från 24 000 till 200 000 kubikmeter, och att vi kommer att kunna exportera KL-trä. Från 2025 finns det kapacitet att bygga hälften av alla nya flerbostadshus i trä.

Tre sätt att bygga trähus

* Modulsystemet
* Kombination av betong och trä, eller stål och trä, det vill säga hybridlösningar
* KL – korslimmat trä, istället för betong i väggar och tak

Exempel på korslimmat trä. Bild: Kizapold, Wikimedia

Mycket virke i Sverige

Runt om i världen byggs kontor och offentliga byggnader i trä. Ett av de mest omtalade i Sverige är det blivande kulturhuset i Skellefteå, med 18 våningar och 80 meter högt. (Den vanligaste storleken på trähusen är 5-8 våningar.)

Sverige är ett av de mest skogstäta länderna i världen. Ändå är andelen flerfamiljshus i trä fortfarande ganska liten. 2018 påbörjades 44 168 flerbostadshus, varav 12,5 procent var trähus med totalt 6 000 lägenheter. På Träbyggnadskansliet räknar man att andelen trähus stiger till 17 procent år 2020.

Att trä är ett lätt material ses som en av de främsta fördelarna. Trä som byggmaterial kan enkelt transporteras i platta paket på lastbil, vilket innebär att transporterna minskar med 60-70 procent jämfört med betong.

Idag finns det byggföretag som bestämt sig för att enbart bygga trähus. Än så länge finns inga krav på byggföretag att bygga miljövänligt, men när kommunen säljer mark till byggföretag skulle de kunna ställa villkoret att man måste bygga trähus på marken.

Brist på kompetens

Tidigare hade det funnits en negativ inställning till trähus inom byggbranschen. Huvudsakligen på grund av förutfattade meningar, menar Jens Erneholt, som också är teknisk rådgivare för träkonstruktioner WSP. Han anser att den största nackdelen med flerbostadshus i trä idag är bristen på kompetens, generellt, inom byggbranschen.

– Det krävs att man vet hur man gör och känner till riskerna. Annars kan man bli tvungen att göra om vissa moment i byggprocessen och det blir dyrt, säger han.

De byggregler som Boverket har fastställt för bärande konstruktion av flerbostadshus är materialneutrala och gäller för alla nybyggda hus, oavsett material. Alla bostäder måste uppfylla samma krav ifråga om brandsäkerhet, akustik och fukt. Hela byggprocessen dokumenteras under hand, och där framgår det hur man löst frågan om brandsäkerhet, akustik och fukt. Branddokumentationen granskas senare av Räddningstjänsten på orten.

När det gäller ljud sprider det sig annorlunda i trähus jämfört med betonghus och akustikerna måste arbeta med andra sorters lösningar för att uppfylla akustikkraven. Upplevelsen av ljud blir olika i trä respektive betonghus, eftersom ljudet sprids på olika sätt i de båda konstruktionstyperna. Trähus stoppar höga frekvenser, men inte ljud av till exempel fotsteg hos grannen ovanför. Betong, däremot, är tungt vilket gör det lättare att stoppa spridning av ljud.

– För betong finns det bra beräkningsmetoder för akustik, men det är inte direkt överförbart på trä eftersom materialen är uppbyggda på olika sätt. Det är möjligt att det måste tas fram särskilda beräkningsmetoder för trä, säger Jan Larsson.

Fukt kan orsaka mögel och ohälsa och bör undvikas i alla typer av hus. Under byggtiden mäts fukthalten kontinuerligt. En fördel med trähus är att de torkar fort ut, det är själva materialet som torkar.

– Väggarna andas. Det är därför det känns behagligt i ett trärum, konstaterar Jan Larsson.

Text: Ulla-Karin Höynä, på uppdrag av forskning.se      

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Höghus i trä – för klimatets skull

 lästid ~ 6 min