Tema

Tropisk parasitsjukdom ökar i Sverige

Antalet sjukdomsfall orsakade av Leishmania, en parasit som smittar genom bett av sandmyggor som huvudsakligen finns i tropiska och subtropiska områden och i länder kring Medelhavet, har ökat i Sverige. Den allvarligaste formen leder obehandlad oftast till döden.

– Det är fortfarande en väldigt ovanlig sjukdom här, men antalet fall har mer än fördubblats de sista tio åren. Sjukdomssymtomen kan i sina olika former vara snarlika de som förekommer vid andra diagnoser som ger långvariga sår eller benmärgssjukdomar. För att ställa rätt diagnos är det därför viktigt att sjukdomen blir känd inom primärvården, på hudmottagningar och på barnkliniker runt om i landet, säger Sara Karlsson Söbirk, infektionsläkare på Helsingborgs lasarett, som kartlagt sjukdomens förekomst i Sverige under drygt 20 år.

Sara Karlsson Söbirk kartläggning av den första som gjorts i Sverige, av Leishmania. Under arbetets gång har hon upptäckt något som skulle kunna bidra till att utveckla ett vaccin mot sjukdomen.

– Vi har i ett samarbete med Folkhälsomyndigheten tittat på antalet fall mellan åren 1993-2016 och ser en topp på 35 fall under 2016, troligen en direkt följd av den stora flyktingvågen året innan, då de flesta sjuka är från Syrien och Afghanistan. Det är troligt att vi kommer att få fler fall i Sverige framöver och då är det bra om sjukvården vet vilka patientgrupper de bör vara extra uppmärksamma på.

Tre millimeter lång sandmygga

Den 3 millimeter lilla sandmyggan som bär på parasiten och som genom bett smittar människan, finns bland annat i Asien, mellanöstern, Syd- och Mellanamerika, Afrika och i länder i medelhavsområdet. Dock inte i norra Europa.

– De som fått diagnosen i Sverige har antingen invandrat eller varit på resa i något av de hundratal länder i världen där smittsamma sandmyggor förekommer.

De flesta som blir infekterade med parasiten blir inte sjuka, men vissa utvecklar sjukdom snart efter bettet, och för andra kan infektionen ligga latent under många år, det vill säga levande parasiter kan finnas kvar i kroppen utan att ge symptom. Först när immunförsvaret försvagas aktiveras den. Varje år drabbas minst 1 miljon människor i världen av att infektionen leder till sjukdom i hud, slemhinnor eller inre organ. Angreppet mot inre organ är den allvarligaste formen av sjukdomen (visceral leishmaniasis) och leder oftast till döden, om den inte upptäcks och behandlas i tid.

Tre olika former av sjukdomen

Smittan överförs till människa via sandmyggor inom Phlebotomus- och Lutzomyia-släktena. Leishmaniasis har vid några tillfällen överförts till människa via blodtransfusion. Inkubationstiden är ofta lång, månader till något år. Leishmaniasis kan ge tre olika former av sjukdom:
Kutan leishmaniasis (Orientböld)
På platsen för insektsbettet uppträder en hudknottra som ökar i storlek och som så småningom kan övergå i ett stort sår, som efter en längre tid brukar självläka.
Subkutan leishmaniasis (Espundia)
Sjukdomen liknar orientböld, men är oftast inte självläkande. Parasiten kan här också angripa och förstöra underliggande vävnader ända ner till skelettet. En infektion i ansiktet kan leda till ett mycket vanställt utseende.
Visceral leishmaniasis (Kala Azar)
Detta är den allvarligaste formen av leishmaniasis och utan behandling dör i regel patienten. Sjukdomsbilden karakteriseras av en alltmer stigande feber, en tilltagande avmagring samt ofta av diarré. Levern och mjälten förstoras och patienten utvecklar en ”blodbrist” (anemi). Källa: Folkhälsomyndigheten

Bara fem fall av den allvarligaste formen

– Vi hittade endast fem fall i Sverige av den allvarligaste formen av sjukdomen under de 23 år vi tittat på. Men i världen diagnosticeras cirka 400 000 fall årligen. Vanligaste sjukdomsformen i Sverige (93 procent) är hudformen, kutan leishmaniasis, som ofta läker men kan ge missprydande ärr i ansikte och på armar och ben.

Sara Karlsson Söbirk säger att behovet av ett fungerande vaccin, effektivare läkemedel och tydligare behandlingsrekommendationer är stort. I sina studier upptäckte hon något som ger ökad kunskap om parasitens interaktion med immunförsvaret och därmed skulle kunna bidra till utveckling av vaccin och bättre läkemedel i framtiden mot de infektioner som Leishmania-parasiten orsakar.

Fortsatt koll på sjukdomen

– Vi har sett att flera chemokiner, mycket små molekyler som tillverkas och utsöndras av många av kroppens celler och som tidigare visat sig ha en dödande effekt på olika bakterier och svampceller, också verkar ha en dödande effekt på odlade leishmaniaceller.

– Vi kommer att fortsätta studera parasitens interaktion med immunförsvaret i syfte att hitta nya angreppspunkter för vaccin eller läkemedel. I en nationell studie kommer vi också fortsatt tillsammans med Folkhälsomyndigheten att följa patienter med sjukdomen i Sverige, och tillsammans med Leishmaniaforskare i andra europeiska länder beskriva riskfaktorer, effekt av olika behandlingsval och kunna ge rekommendationer om bästa behandling vid infektion av en viss Leishmania-art.

Avhandlingen:
Leishmaniasis in Sweden. Molecular, diagnostic and epidemiological studies of the parasite Leishmania in a non-endemic country.

Kontakt:
Sara Karlsson Söbirk, PhD, Institutionen vid kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet och läkare vid klinisk mikrobiologi i Region Skåne och infektionskliniken Helsingborgs lasarett, sara.karlsson_sobirk@med.lu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Tropisk parasitsjukdom ökar i Sverige

 lästid ~ 4 min