Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hur långt har våren kommit hos dig? Genom att uppmana alla människor i Sverige att rapportera in vårtecken kan forskare följa både klimatförändringar och växternas sätt att hantera att våren kommer allt tidigare.

I år blev det vårtemperaturer ovanligt tidigt i hela Sverige. Långt upp i norr är det nu vår och i söder är det redan meteorologisk sommar på flera platser. Men hur fungerar det för växterna när våren blir ovanligt tidig? Under Valborgshelgen (30 april–1 maj) uppmanar Svenska Botaniska Föreningen hela landet att kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dem till Vårkollen.

Våren kommer allt tidigare

Klimatförändringarna påverkar både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet, men varje år är unikt. De senaste sju åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat nästan två veckor tidigare än vad som var normalt för drygt 100 år sedan. I år kanske det är ännu tidigare?

– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer, kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Ola Langvall,från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket (fenologi är läran om naturen förändras över årstiderna).

Tusentals rapporter från hela landet

Genom att samla in vårtecken under många år, kan Svenska Botaniska Föreningen (SBF) i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) analysera hur växterna tar emot våren och om det finns några trender som tyder på att det är bestående skillnader från förr. Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015. Varje år har tusentals observationer rapporterats in om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning.

– Vi är glada åt det är så många som intresserar sig för vårtecknen och vi hoppas på samma stora uppslutning till Vårkollen som vi har fått tidigare år. Det är också viktigt att vi lyfter fram dessa vårteckenspanare som bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Eva Waldemarson, ordförande i SBF.

Viktigt med medborgarforskning

Eftersom vårtemperaturerna kom ovanligt tidigt till stora delar av Sverige i år, blir det extra spännande att se hur vårväxterna påverkats av detta i landets olika delar. När våren startar tidigt är det inte ovanligt att det kommer bakslag, som kan komplicera bilden, då en del växter kanske hinner börja blomma medan andra vackert får vänta till nästa värmebölja. Många vårtecken hålls också tillbaka av snön, så att de ändå måste vänta tills snön har smält bort.

– Därför är det viktigt att få in rapporter från alla delar av landet, så att vi kan se hur läget är just hos dig. Genom att delta i Vårkollen kan du hjälpa till att besvara frågan hur långt vårtecknen hunnit hemmavid just kring Valborg i år,  säger Ola Langvall.

Årstidernas förändring påverkar pollenallergiker

Vårkollen är en del av en större miljöövervakning, där frivilliga över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter är aktiva är grundläggande egenskaper i naturen är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i, och med, naturen. Därmed behöver vi kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringarna.

Vårkollen tar emot observationer av vårtecken från och med den 30 april till och med den 1 maj. Resultatet publiceras på eftermiddagen den 2 maj.

Mer information:

Vårkollens hemsida

Ladda hem folder om Vårkollen

Kontakt:

Moa Pettersson, Svenska Botaniska Föreningen
moa.pettersson@svenskbotanik.se

Ola Langvall, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket
ola.langvall@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera