Därför spelar din röst roll i EU-valet

Det finns en omfattande kunskapsbrist om hur EU fungerar. Det framgick i den statliga utredningen ”EU på hemmaplan”, som Maria Strömvik, forskare i statsvetenskap, lämnade över till dåvarande demokratiminister Alice Bah Kuhnke i början av 2016. I rapporten beskrev Maria Strömvik, som är biträdande föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet, kunskapsnivån som pinsamt låg. Och hon tror inte att den är högre idag.

– Nej, det tror jag inte. I en idealvärld borde medierna skriva om EU varje dag, men det kan man bara drömma om. Men regeringen borde uppmärksamma EU-frågor mer, det har man ålagt sig att göra i interna riktlinjer men det görs inte i någon större omfattning.

De närmaste veckorna kommer dock många svenskars kunskap om EU öka väsentligt, när de politiker som vill bli EU-parlamentariker drar igång sina kampanjer och medierna ökar sin bevakning.

Dessutom har EU-parlamentet för första gången dragit igång en kampanj för att få fler att ta sig till valurnorna. Med uppmaningen, och hashtaggen, this time I’m voting, vill man få medborgare att sprida budskapet om vikten av att rösta.

Ökad makt för parlamentet

För vilka som väljs har blivit ännu viktigare, inte för att parlamentets formella makt har ökat utan för att det i förra valet på ett lite kuppartat sätt ökade sitt inflytande: Tidigare hade medlemsländernas regeringschefer låst in sig i ett rum och förhandlat om vem som ska utses till kommissionens ordförande. I EU-valet 2014 ändrade ledamöterna i parlamentet spelreglerna genom att hävda att valresultatet skulle avgöra.

Varje partigrupp i parlamentet lanserade då sin egen kandidat. När valet var avgjort gick Jean-Claude Juncker ut och sa att han som kandidat för den största partigruppen hade vunnit. Regeringscheferna vågade inte göra annat än att stämma in.

– Nu säger parlamentet att de ska göra samma sak igen, men regeringscheferna är tveksamma till att återigen släppa ifrån sig makten, säger Maria Strömvik och fortsätter:

Ordförande en viktig post

– Att utse kommissionens ordförande är en enorm makt. Vi kan förstå det ifall vi tänker på ett förvisso ganska osannolikt scenario. Om en grupp med extrempartier skulle bli störst så skulle de kunna föreslå en ordförande. Om Europeiska rådet sedan känner sig tvungna att utse den personen skulle vi kunna få ett helt annat EU. Eftersom det är kommissionen som för närvarande försöker upprätthålla alla EU:s grundläggande värderingar skulle en sådan kommissionsordförande sannolikt sluta att pressa Polen, Ungern, och andra, att respektera grundläggande demokratiska rättigheter.

Valdeltagandet till EU-parlamentet brukar vara högre i Sverige än i vissa andra europeiska länder, men lägre än i riksdagsval. Maria Strömvik gillar dock inte frågan om varför man ska rösta, eller varför man inte röstar.

Viktigare att prata om sakfrågorna

– Det är en otroligt konstig fråga, men jag får den tre gånger om dagen. Risken är att man pratar om den frågan istället för att prata om de sakfrågor där EU är med och påverkar.

Linda Berg, statsvetare och föreståndare för Centrum för Europaforskning (CERGU), forskar bland annat om röstningsbeteende och medborgarnas attityder till EU. Hon säger att svenskarnas stöd för att vara kvar i EU är rekordhögt.

Varför ökar stödet?

– Svenskarnas inställning till EU har blivit mer positiv över tid, av flera skäl. Dels har kunskapen ökat, dels har vi en ung generation som aldrig har upplevt något annat än att vara medlem i EU. Vi har också fått en förändrad mediebevakning, även om den inte är så frekvent så har den exempelvis börjat belysa det arbete som görs av svenska EU-parlamentariker istället för att bara tala om att det är EU som gör någonting.

(Video: 2:50) Statsvetare Linda Berg: ”Att rösta i EU-valet är en del av vår demokratiska rättighet”

Kommer den positiva inställningen att visa sig i valdeltagandet?

– Där finns två motstridiga tendenser. Dels den teori som säger att EU-valet är ett andra rangens val, att väljare, medier och politiker är mindre intresserade vilket skulle tala för ett lägre valdeltagande den här gången, särskilt så nära efter ett nationellt val.

– Dels skulle valdeltagandet kunna öka för att vi har haft en ovanligt stor mediebevakning om europeiska frågor, EU och Europas framtid och vilka värderingar som står mot varandra. Men mycket kommer att bero på vad som händer när våra politiker börjar kampanja, om de lyckas fånga upp det här och mobilisera väljare.

Mer förhandling i EU än i riksdagen

Inför förra EU-valet för fem år sedan hade Centerpartiet satt Kent Johansson som förstanamn på sina valsedlar. När rösterna var räknade hade Fredrick Federley fått 4 500 fler kryss än toppnamnet och knep partiets plats i EU-parlamentet. Federley, som nu kandiderar för en andra period, har i intervjuer sagt att han förvånats över hur mycket en EU-parlamentsledamot kan påverka jämfört med en riksdagsledamot.

Linda Berg bekräftar att det har stor betydelse vilka ledamöter Sverige väljer till EU-parlamentet. Arbetet i EU-parlamentet präglas till större del av förhandling än vad det gör i riksdagen. När ett förslag från kommissionen ska bearbetas i parlamentet är det utskotten som tar fram det förslag som ledamöterna sedan röstar om.

– För att kunna vara med och påverka behöver det finnas personer på plats som kan bedriva det här arbetet i utskotten, säger Linda Berg. Där har det visat sig att det spelar stor roll vilka kandidater man skickar dit, vilka som kan förhandla, övertyga och samarbeta med andra i utskottens arbete.

En enskild ledamot kan även få rollen som så kallad rapportör i en viss fråga, och därmed få större möjlighet att påverka innehållet i det förslag som parlamentet sedan ska rösta om.

En annan skillnad jämfört med riksdagen är att mycket av makten utövas av de olika partigrupperna.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se