Tema

Svensk välvilja riskerar skada unga flickor

Svenska myndigheters strävan att skydda flickor från att bli könsstympade riskerar få motsatt effekt. Flickornas hälsa och välmående äventyras samtidigt som uppmärksamheten kring påstådda mörkertal riskerar fördröja att traditionen upphör, visar en studie från Malmö universitet.

Det är Sara Johnsdotter, professor vid Malmö universitet, som har gått igenom samtliga ärenden, 98 stycken, av misstänkt olaglig kvinnlig könsstympning sedan lagen om förbud mot könsstympning infördes 1982. Det handlar alltså om fall där åklagare öppnat en förundersökning  Det är ett unikt material som ingen forskare tidigare studerat.

– Min studie visar att det finns allvarliga konsekvenser av den hårda linje som svenska myndigheter för. Självklart ska myndigheter skydda flickor och unga kvinnor från att könsstympas, det bör dock ske på ett sätt som värnar flickans integritet och hälsa. Gynekologiska undersökningar som inte föregåtts av ordentlig utredning riskerar att skada flickor snarare än att skydda dem.

Felaktig bild ett hot

Media ger ofta en bild av att mörkertalet för flickor i västvärlden som riskerar att könsstympas är mycket stort, något som svenska myndigheter agerar på. Detta trots att den samlade forskningen visar att allt fler av de migranter som kommer från länder där traditionen praktiseras tar avstånd från den.

– Det sker stora kulturella förändringar inom dessa grupper i västvärlden. Och här är migrationen nyckeln. Migrationen gör det möjligt att använda sig av nya strategier, det blir möjligt att avstå från att upprätthålla traditionen, säger Sara Johnsdotter.

När samhället ger en felaktig bild av att många flickor könsstympas skapar man osäkerhet i dessa grupper, menar hon. Konsekvensen kan bli att risken för könsstympning ökar för flickor i familjer där man inte fattat beslut ännu. Att familjerna tänker: ”Om alla andra fortsätter, kanske vi också ska?”

Genitala tvångsundersökningar

Sverige var det första landet i västvärlden att införa en lag om förbud mot kvinnlig könsstympning år 1982. Förbudet gäller även om ingreppet utförs utomlands i ett land där kvinnlig könsstympning är tillåten.

Vid brottsmisstanke inleder polisen en förundersökning. Flickan får då ofta en företrädare som bland annat kan besluta om tvingande undersökning av genitalier.

– Av de 98 ärenden jag studerat genomgick 61 flickor denna typ av undersökning. I 43 av fallen kunde läkarna inte finna några tecken på könsstympning, säger Johnsdotter.
Av samtliga polisärenden har endast två fall av olaglig könsstympning gått till domstol, båda fallen ledde till fällande dom. I dessa fall var det flickorna själva som vände sig till myndigheterna.

Flickor har rätt till skydd

Sara Johnsdotters studie visar att flera flickor farit illa av att tvingas genomgå undersökning av genitalier. I ett av fallen har en svensk kommun dömts till skadestånd för att ha brutit mot diskrimineringslagstiftningen och åsamkat flickan emotionell skada.

– Det är viktigt att vara vaksam, men det är inte ett brott att vara född i en familj av afrikanskt ursprung, säger Sara Johnsdotter.

– Vi ska inte kompromissa med flickors och unga kvinnors rätt till skydd, vi måste dock vara försiktiga när vi hanterar misstänkta fall. Det går att utreda misstanke om könsstympning utan att gå fram så hårt. Man kan börja med att tala med flickan, om hon är gammal nog, och med hennes föräldrar.

Kontakt:
Professor Sara Johnsdotter, sara.johnsdotter@mau.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Svensk välvilja riskerar skada unga flickor

 lästid ~ 2 min