Elektronmikroskopbild av en kemiskt zonerad magnetitkristall från den vulkaniska apatitjärnmalmen El Laco i chilenska Anderna. Bild: Troll et al.
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Järnmalm av kirunatyp utgör den största delen av Europas järnmalmsproduktion men  hur denna malm en gång bildades har forskarna inte varit överens om. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, nya resultat som visar att den största delen av järnmalmen måste vara bildad av magmatiska processer i höga temperaturer. 

Trots en ökande efterfrågan på sällsynta metaller är järn fortfarande den sammantaget viktigaste metallen för modern industri. Järnmalmer av så kallad kirunatyp, uppkallade efter gruvan i norra Sverige, representerar idag över 90 procent av Europas totala järnmalmsproduktion och utgör också en mycket viktig malmtyp i andra länder världen över.

Ursprunget och bildningssättet för järnmalm av kirunatyp varit mycket omdebatterat bland forskare under mer än 100 år och flera mycket kontrasterande bildningssätt har föreslagits. För att närma sig en lösning analyserade den Uppsalaledda forskargruppen systematiskt isotopsammansättningarna i de två grundämnen – järn och syre – som bygger upp det viktigaste malmmineralet, järnoxiden magnetit.

Järnmalm bildad i höga temperaturer i vulkanisk miljö

Genom att jämföra resultaten från malmer i Sverige, Chile och Iran med både existerande isotopdata och helt nya analyser av magnetit från en mängd olika magmatiska bergartsmiljöer världen över kan forskargruppen nu visa att över 80 procent av proven från malmer av kirunatyp måste vara bildade av magmatiska högtemperaturprocesser i en vulkanisk till grunt subvulkanisk miljö.

De nya forskningsresultaten har och kommer att få stor betydelse för tolkningen av dessa järnmalmer. De visar att världen sannolikt fått uppleva utbrott av järnmalmsvulkaner ett flertal gånger genom den geologiska historien.

Gruvorna i Kiruna och Malmberget är i dag de allra största och viktigaste i Europa. Stora reserver finns även i nu nedlagda gruvor som Grängesberg och Blötberget i Bergslagen. Förutom järn representerar dessa malmer också en möjlig framtida resurs för kritiska metaller som fosfor och sällsynta jordartsmetaller, av vilka flera spelar en nyckelroll i teknologierna för grön energiproduktion.

 

Studie

Global Fe-O isotope correlation reveals magmatic origin of ”Kiruna-type” apatite-iron oxide ores, Troll, V. R., Weis, F., Jonsson, E., Andersson, U. B., Majidi, S. A., Högdahl, K., Harris, C., Millet, M.-A., Chinnasamy, S. S., Koijman, E. & Nilsson, K. P. 2019, Nature Communications

Kontakt

Valentin R. Troll, professor vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, valentin.troll@geo.uu.se 018-4712570

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera