Tema

Så kan lokalproducerat kraftfoder till mjölkkor bli bättre

Allt fler gårdar har möjlighet att tillverka eget kraftfoder, baserat på lokala råvaror, efter hand som besättningen av mjölkkor ökar. Genom bättre planering och foderhygien kan lantbrukare minimera risken för foderförluster orsakade av skadliga mikroorganismer, enligt en rapport från SLU.

I takt med att mjölkkobesättningarna blir större har fler gårdar möjlighet att tillverka eget kraftfoder baserat på lokala råvaror, i stället för att köpa färdiga kraftfoderblandningar. Den snabba förändringen i besättningsstorlek under de senaste åren har inneburit flertaliga och stora investeringar i system för konservering och lagring av råvaror till kraftfoder. Många lantbrukare är dock osäkra på vilka metoder som innebär större eller mindre risker. Det råder dessutom brist på rådgivare inom detta specialistområde.

Koncentrerat djurfoder
Kraftfoder är koncentrerat djurfoder till framför allt nötkreatur, hästar och får, för att komplettera grovfodret (hö, ensilage med mera). Det utgörs vanligen av spannmål, rapskaka, soja med mera, men även biprodukter från livsmedelsindustri såsom melass, drav, och vassle.
Kraftfoder köps färdigblandat från en foderfabrik, eller blandas på plats på gården.
Källa: Wikipedia

Risk för skadliga mikroorganismer

Hur kan man undvika skadliga angrepp av mögel, svampar och bakterier i kraftfodermedel som man odlat själv? Eller i inköpta foderpartier? Ska man torka, syrabehandla eller lagra lufttätt med kyla? Hur påverkas riskerna för mikrobiologiska faror i fodret av konserverings- och lagringssystem? Och hur ska man förebygga, övervaka och eventuellt åtgärda?

Foderrester från ett parti åkerböna som hamnat vid sidan av silon och drabbats av kraftigt mögelangrepp. Bild: Torbjörn Lundborg

– Frågorna är många, och det är stora ekonomiska värden som står på spel, säger rapportens författare, Josefine Elving från Statens veterinärmedicinska anstalt. Och det handlar inte bara om möjliga foderförluster, utan även om arbetsmiljö och om djurens och ytterst om människors hälsa.

Praktiska råd om mikrobiologiska faror

– Ökad foderhygienisk kunskap och bättre planering av foderhanteringen i hela kedjan kan ge positiva effekter för såväl fodereffektivitet som miljö, hälsa och lönsamhet i produktionen, säger projektledaren Torsten Eriksson från SLU. Här bidrar vår rapport med aktuell kunskap. Även mindre åtgärder och måttliga investeringar kan ge stor utdelning för ekonomin på lantbruket.

Rapporten:
Grundläggande foderhygien – med fokus på mikrobiologiska faror i lokalproducerat foder till mjölkkor. 2019. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Rapport 300.

Fotnot:
Rapporten är praktiskt inriktad och ger handfasta råd om såväl förebyggande åtgärder som för agerande om skada inträffat. Experter från såväl forsknings- som rådgivningsorganisationer har utvärderat de foderhygieniska aspekterna på system för konservering, lagring och beredning av kraftfoder i mjölkkobesättningar.

Kontakt:
Josefine Elving, SVA, josefine.elving@sva.se (Frågor om hygieniska faror i foder)
Torsten Eriksson, SLU, torsten.eriksson@slu.se (Frågor om projektet)
Anders H. Gustafsson, Växa Sverige, anders.h.gustafsson@vxa.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så kan lokalproducerat kraftfoder till mjölkkor bli bättre

 lästid ~ 2 min