Smart skydd i kampen mot mensfattigdom
Kvinnor och flickor på flera platser i världen saknar tillgång till adekvata mensskydd. Något som leder till ohälsa och stigmatisering. Forskare vid Högskolan i Borås har uppfunnit en återanvändningsbar, smart binda som nu testats i två månader av kvinnor i Kenya. Snart är det dags för uppföljning.
Det nya med bindan är att själva konstruktionen bevarar mensblodet, jämfört mot vanliga bindor där materialet i mensbindan är absorberande. Projektet har sin grund i problemet med mensfattigdom – att kvinnor och flickor på flera platser i världen inte har tillgång till adekvata mensskydd eller sanitet. Men den är också en innovation för att minska användningen av engångsprodukter.
Det mensskydd som forskarna i Borås tagit fram är återvinningsbart och därmed ekonomiskt överkomligt.
– Det fungerar som en textil menskopp som man har utanför kroppen i stället för inuti. Det håller vätska, läcker inte och är lätt att rengöra. Den torkar väldigt snabbt, säger Lena Berglin, docent vid sektionen för textilteknologi, Högskolan i Borås.
Skydd mot mensfattigdom
Spacerpad är en mensbinda i nya snabbtorkande, återvinnings- och återanvändningsbara material för kvinnor i utvecklingsländer, framtaget av forskare vid högskolan i Borås.
Det är själva konstruktionen som bevarar mensblodet, jämfört mot vanliga mensbindor där materialet i mensbindan är absorberande. Mensskyddet sköljs ur en gång om dagen och torkar snabbt. Efter mensperiodens slut kokas produkten för att rengöras mer ordentligt.
Meningen är att produktionen av SpacerPAD ska kunna ske lokalt utan avancerad teknik. Det är en mänsklig rättighet att ha möjlighet till en adekvat menshygien. Avsaknaden leder till en komplex situation med ohälsa. Dels fysiskt med den uppenbara infektionsrisken, dels socialt, genom att det är stigmatiserande och förnedrande. Många kvinnor får en begränsad rörelsefrihet och blir fast i hemmet när de har sin mens om de inte kan dölja den.
– I och med Kenya-projektet har vi sett också hur de också kan produceras på ett rationella sätt. Det är etthelt nytt sätt att tillverka textil, så vi får titta på många olika metoder. I och med et kan vi ockmså diskutera med tillverkaren fö ratt kunna göra ännu större serier. Och så småningom komma ner på massproduktion, säger lena Berglin, docent på sektionen för textilteknik vid Högskolan i Borås.
Källa: Filmen “Ett steg närmare verklighet för smart mensskydd”.
Forskarna Karin Högberg och Lena Berglin åker tillbaka till Kenya 6 april för uppföljning av det användartest som nu genomförs av 30 kvinnor i olika levnadsmiljöer i Kenya. I filmen berättar de mer om bindan, hur den fungerar och hur långt de kommit i forskningen.
Kontakt:
Karin Högberg, universitetslektor i vårdvetenskap, karin.hogberg@hb.se
Lena Berglin, docent i textilteknologi, lena.berglin@hb.se
