Rekonstruktion av fossil efter Yiajianhella biscarpa. Av: Nobumichi Tamura, .
Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat fossil av ett 4 centimeter stort djur som avslöjar den tidiga evolutionen i den djurgrupp som människor och alla andra ryggradsdjur tillhör. Fossilet visar ett tulpanformat djur med en muskulös svans och två fångstarmar, delvis täckt av hårda plattor. Förmodligen var svansen, som också innehöll en tarmkanal, nedkörd i havsbotten medan den letade näring med fångstarmarna.

Fossilet visar ett tulpanformat djur med en muskulös svans och två fångstarmar, delvis täckt av hårda plattor. Förmodligen var svansen, som också innehöll en tarmkanal, nedkörd i havsbotten medan den letade näring med fångstarmarna.

Forskarna hittade fossilet i Kina och det är 530 miljoner år gammalt vilket betyder att den levde mitt i det som kallas för den kambriska explosionen, då livet på jorden på relativt kort tid utvecklades från enkla organismer som bakterier och plankton till en mångfald av allt större havslevande djur.

– De fossil vi vanligtvis hittar från den här åldern är mikroskopiska djur med skal, men här har vi ett komplett djur lika stort som mitt lillfinger, säger forskaren Christian Skovsted vid Naturhistoriska riksmuseet.

Förgrening i livets träd

Människan tillhör en del av djurrikets stamträd som består av tre grenar. Det är ryggsträngsdjuren (ryggradsdjur med flera), tagghudingar (sjöstjärnor och sjöborrar med flera), samt svalgsträngssdjuren med bland annat ollonmaskar.

Fossilfyndet är äldre än alla fossila tagghudingar och visar hur den gemensamma föregångaren till tagghudingar och svalgsträngsdjur såg ut. Ett 4 cm långt tulpanfomat djur som levde på havsbotten.

Det är just förgreningarna i livets träd som är svårast att kartlägga och detta fynd som forskarna nu identifierat är nära ett sådant vägskäl. Fossilet är den äldsta kända tagghudingen, och visar likheter med både tagghudingar och svalgsträngsdjuren. Det visar hur deras gemensamma föregångare måste ha sett ut, och bekräftar att de är närmare släkt med varandra än de är med ryggsträngsdjuren.

– Djuret vi hittat har kalkplattor som tagghudingar är täckta av, samtidigt som de har en muskulär svans och samma höger-vänster symmetri som svalgsträngsdjuren, säger Timothy Topper, vid Naturhistoriska riksmuseet och Northwest University in China.

Därmed är en viktig pusselbit lagd och kommer att göra många andra fossilfynd lättare att placera i evolutionens pussel om vårt ursprung.

Äldre än tidigare fynd

Fossilet är mer än 10 miljoner år äldre än alla fossila tagghudingar man hittills hittat och har även betydelse för vår förståelse av den kambriska explosionen. Fyndet flyttar tillbaka tiden för den kambriska explosionens början, alternativt att ”explosionen” gick ännu snabbare än man tidigare trott.

Djuret har fått namnet Yiajianhella biscarpa, vilket betyder det tvåarmade djuret från Yanjianhe, som fyndplatsen i Kina heter.

Forskningsstudien:

A stem group echinoderm from the basal Cambrian of China and the origins of Ambulacraria. Nature Communicasions.

Kontakt:

Timothy Topper, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, timothy.topper@nrm.se

Christian Skovsted, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, christian.skovsted@nrm.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera