Tema

Kan en dos olydnad leda till lycka?

Vi tycks hela tiden jobba med att förbättra oss själva genom att äta rätt, träna mer och jobba hårdare. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan. Något skaver hos samtidsmänniskan, menar litteraturprofessor Carin Franzén som i en ny bok undersöker om en del av boten står att finna i en motståndskultur som har 400 år på nacken.

Vi kan inte fortsätta att vara lydiga subjekt som bränner ut oss själva i försöken att uppnå perfektion, menar författaren Carin Franzén som tror sig ha funnit en hjälp för nutidsmänniskan hos en grupp av 1600-talets tänkare – libertinerna.

– Hur kan vi kan hitta befriande strategier? I ett sökande efter svar på den frågan fann jag inspiration hos 1600-talets tidigmoderna fritänkare, eller libertiner som de också kallades, säger Carin Franzén som bland annat forskar om hur litteratur kan fungera som motstånd under olika tider och på olika platser.

I hennes senaste bok, När vi talar om oss själva. Nedslag i subjektivitetens historia från Montaigne till Norén, undersöker hon samtiden genom dåtidens litteratur. I fokus står vi människor och vår självbild.

Människan som en autonom varelse

Carin Franzén menar att 1600-talet har haft ett stort inflytande på oss nutidsvarelser. Det var då som föreställningen om människan som en autonom, tänkande och rationell varelse växte fram, en syn som idag är självklar för de flesta av oss när vi definierar oss själva.

Även om 1600-talet också var krigens och enväldets tid finns likheter mellan det århundradet och vårt, menar Carin Franzén. Så trots skillnader ser hon paralleller mellan de krav på anpassning som fanns i exempelvis det franska hovsamhället och dagens nyliberala krav på flexibilitet till varje pris.

En annan parallell drar hon till våra sociala medier och den makt de har över oss och vår självbild. Istället för att som på 1600-talet förhålla sig till en absolut monarki och dess kontrollmekanismer förhåller sig samtidsmänniskan till de digitala teknikerna som bevakar och styr vårt handlande idag.

Jaget i rampljuset

Genom de sociala mediernas framväxt har framställningen av jaget hamnat i rampljuset. Bland annat därför försöker Carin Franzén ge en tillbakablick på subjektivitetens framväxt. Vad består vårt jag av idag?

Jo, menar hon, subjektiviteten är i sig själv inget. Den uppstår när vi reagerar och svarar på den kulturella och sociala omgivningen. Idag tar vi till exempel för givet att individualism och självförverkligande är grundläggande för vår subjektivitet samtidigt som den typen av självintresse är en del av den kapitalistiska ordning som idag är global. Enkelt uttryckt: vår subjektivitet är inget inneboende, utan ett svar vi ger på den ordning som råkar vara rådande. Så även om vi ser oss som individer med egna uttryck så formas vi av en omvärld som just nu präglas av ett hetsigt konkurrens- och prestationssamhälle.

Som motvikt till detta kan 1600-talets fritänkare komma till pass. De anpassade sig till det omgivande samhället, men utvecklade samtidigt strategier av motstånd, genom att kritiskt analysera sig själva och de koder som styrde den tidens beteenden.

– Med tanke på de kriser vårt samhälle står inför idag, tror jag att det kan vara en god idé att inte bara blicka framåt. Den tidigmoderna perioden är en del av vår historia, som kan få oss att tänka på nya sätt.

Bok:
När vi talar om oss själva. Nedslag i subjektivitetens historia från Montaigne till Norén, Carin Franzén (2018).

Kontakt:
Carin Franzén, professor, Linköpings universitet, carin.franzen@liu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Kan en dos olydnad leda till lycka?

 lästid ~ 2 min