Tema

Viljan att ta risker kan förändras när livet skakar

Familjen är viktig för hur en persons attityder till risk ser ut. Och stora händelser kan förändra människors inställning till risktagande. Ny forskning från Burkina Faso visar att människor är mindre villiga att ta risker under en revolutionen men att de efter revolutionen blir mer riskbenägna än de var innan. Kvinnor blir mer riskbenägna efter en omvälvande händelse än de var innan men deras risktagande lönar sig ofta mindre än mäns.

I biståndsarbete är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna att göra rätt insats vid rätt tidpunkt.

Individers risktagande kan vara en viktig aspekt på vägen mot nya upptäckter och mer effektiva arbetssätt och kan därmed bland annat bidra positivt till ett lands ekonomi. I en stor nationell studie gjord i det västafrikanska landet Burkina Faso har Mohammad H. Sepahvand, doktorand vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, undersökt 10 800 hushåll och 31 677 individers attityder till risk och därefter analyserat data utifrån faktorer som kön, ålder och utbildningsnivå.

Familjens inställning är viktig

– Människors risktagande har ofta ansetts stabilt över tid men min avhandling visar att familjen spelar en stor roll i att forma ens attityder till risk, att stora händelser kan förändra människors riskattityder och att kvinnor och män har olika sätt att förhålla sig till risker under olika omständigheter. Skillnader mellan kön beror bland annat på strukturella faktorer som sociala normer, säger han.

Familjens betydelse för risktagande är ett viktigt resultat. Analysen visar att attityder överförs från föräldrar till barn, att mödrar hade större påverkan på sina döttrar och pappor på sina söner. Påverkan från far- och morföräldrar och miljön kring barnet spelade också en roll, men minskade om den skiljde sig från föräldrarnas attityder. Mest riskbenägna var yngre män, medan äldre välutbildade kvinnor var minst riskbenägna.

– Föräldrarnas attityder till risktagande spelade en stor roll och var viktigare än socioekonomisk situation, familjestruktur, föräldrars hälsa och bostadsområde. Dessutom tenderade yngre syskon att ha liknande attityder, medan äldre syskon skiljde sig mer åt. Systrar var också mer lika i sitt risktagande än bröder, säger Mohammad Sepahvand.

Revolutioner påverkar riskbenägenhet

Omvälvande händelser som en revolution påverkar också risktagande. I studien har Mohammad Sepahvand undersökt samma personers attityder till risk innan, under och efter 2014 års revolution i Burkina Faso.

– Demonstrationer, uppror och eventuell avsättning av den politiska makteliten har blivit allt vanligare i många utvecklingsländer. Stora, omvälvande händelser kan förändra individers riskattityder, och därmed också deras risktagande i ekonomiska avseenden, vilket kan påverka graden av entreprenörskap, investeringar och tillväxt, säger han.

Resultaten visar att människor var mindre villiga att ta risker i en osäker situation, under själva revolutionen, men när situationen var stabil igen återgick risktagandet till nivåer strax över de man hade innan händelsen. Kvinnor var mer benägna än män att ta risker efter händelsen, men försiktigare under själva revolutionen. Äldre och personer med högre utbildning tog mindre risker än yngre med lägre utbildning.

Omvälvande händelser skapar nya möjligheter

– Möjliga förklaringar till skillnaderna är hur situation såg ut innan själva händelsen. Kvinnors politiska representation i Burkina Faso var låg innan revolutionen, exempelvis var endast nio procent av parlamentsledamöter kvinnor, och man kan anta att de såg möjligheter till ökat politisk inflytande. Och äldre som i större utsträckning etablerat sig i arbetslivet och samhället hade sannolikt mer att förlora på att ta risker än yngre, säger Mohammad Sepahvand, som själv arbetade och bodde i Burkina Faso under tiden som revolutionen pågick.

Kön viktigt för jordbruksreformer

Avhandlingen visar också att om man vill skapa förutsättningar för människor att bli mer produktiva bör man ta hänsyn till olika gruppers riskbenägenhet. Mohammad Sepahvand menar att i ett land som Burkina Faso, där jordbruket är den enskilt största sysselsättningssektorn, är det viktigt att uppmuntra och skapa rätt förutsättningar för människor att våga tänka nytt och använda nya arbetssätt med hänsyn till olika gruppers riskbenägenhet.

– Kön är till exempel en viktig egenskap att ta hänsyn till när man vill utforma jordbrukspolitiska interventioner, då mina resultat pekar på att kvinnors, tvärtemot mäns, avkastning minskar när de tar större risker. Om man vill stödja kvinnliga jordbrukare i områden som till exempel Burkina Faso bör man fokusera både på sådant som vilken gröda som odlas, tillgång till bättre jordkvalité och utsäde, men också på att stärka kvinnliga nätverk av jordbrukare och uppmuntra till att fler möjligheter att få kredit skapas, säger Mohammad Sepahvand.

Avhandlingen: ”Essays on Risk Attitudes in Sub-Saharan Africa”

Kontakt:
Mohammad H. Sepahvand, nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet,  mohammad.sepahvand@nek.uu.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Viljan att ta risker kan förändras när livet skakar

 lästid ~ 4 min