Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

När Storbritannien lämnar EU påverkas både lantbrukare, konsumenter och skattebetalare, framförallt i Storbritannien. Britterna kan räkna med högre matpriser, medan lantbrukarna kan få bättre betalt för det de producerar. Hur stora omfördelningarna blir beror på hur det slutliga avtalet om utträde ser ut.

– Storbritannien importerar i dagsläget stora delar av sin livsmedelskonsumtion från EU. Därför kommer utträdet att innebära högre priser för brittiska konsumenter och producenter, förklarar Torbjörn Jansson, en av forskarna bakom en ny rapport från AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

I EU blir effekten istället den omvända, med lägre priser både för producenter och konsumenter när en viktig marknad stängs. Hur stora effekterna blir beror starkt på vilken typ av avtal parterna kommer överens om. Ett utträde kan innebära att den brittiska marknaden skiljs från den europeiska genom tullar, men även genom administrativa och praktiska hinder såsom olika produktstandarder och regler om ursprungsmärkning.

Europeiskt lantbruk efter Brexit. Kommer någon att tjäna på skilsmässan?

Forskarna har analyserat hur Brexit kan komma att påverka jordbruksmarknaden både i Storbritannien och EU:

  • Priserna på mat kommer att stiga i Storbritannien. de brittiska konsumenterna blir de största förlorarna.
  • Konsumenterna kan bli kompenserade av lägre avgifter till EU och producenterna göra vinster då priserna ökar.
  • I EU kan konsumenterna tjäna på att matpriserna sjunker, men reducera producenternas inkomster.

Källa: AgriFood Policy Brief 2019:3

Till skillnad från tidigare studier visar den nya studien även betydelsen av den avgift som Storbritannien kan komma att betala för att få tillgång till den gemensamma marknaden.

En högre grad av marknadstillträde kommer sannolikt att innebära någon form av avgift, som fallet är för Norge. Omvänt innebär ett mindre omfattande handelsavtal att Storbritannien inte behöver betala någon avgift. Då kan den insparade avgiften tillsammans med den ökade vinsten för brittiska lantbrukare bli så stor att det uppväger de ökade kostnaderna för konsumenterna.

Om parterna inte når fram till något avtal alls, kommer kostnadsökningen för konsumenterna att vida överstiga både budgetbesparingen och producenternas ökade vinst.

– Detta är det sämsta möjliga utfallet, samtidigt som det just nu ser ut som det allra troligaste, avslutar Torbjörn Jansson.

Kontakt:

Torbjörn Jansson, Fil Dr, utredare, AgriFood Economics Centre & Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, Torbjorn.Jansson@slu.se

Artikeln:

Hyung Sik Choi, Torbjörn Jansson & Lisa Höglind. Brexit: impacts on agricultural markets in the UK and the EU. AgriFood Policy Brief 2019:3

Hela rapporten:

Hyung Sik Choi, Torbjörn Jansson, Alan Matthews, Klaus Mittenzwei, Mihaly Himics & Lisa Höglind. European agriculture after Brexit: Does anyone benefit from the divorce? AgriFood Working Paper 2019:1

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera