Tema

Begravda torvmarker – viktig pusselbit i globala kolcykelns historia

Torvmarker som bildats och sedan begravts under sediment har fungerat som en viktig kolsänka de senaste 130 000 åren. De här nya resultaten kan delvis förklara gåtan kring var stora delar av kolet i den globala kolcykeln fanns under den senaste istiden.

Sedan den senaste istidens början har många torvmarker, framför allt på nordliga breddgrader, täckts av sediment under kallare perioder.

I studien som sammanfattar resultat från fler än 1060 begravda torvmarker runtom i världen, beskrivs torvmarkernas historik och en modell har använts för att beräkna hur deras kolförråd har förändrats över tid.

Kartan visar var begravda torvmarker finns och när de begravts; före eller efter nedisningsmaximum (Last Glacial Maximum, LGM = 21 000-18 000 år sedan). Vita områden visar den maximala utbredningen av inlandsisar i Nordamerika och Europa vid LGM. Figur från artikeln i PNAS.

– Växter som lever i våtmarker tar upp koldioxid från atmosfären. När de dör bildas jordarten torv, som består av delvis förmultnade växtrester och har ett högt kolinnehåll. Kunskapen om torvmarker och deras roll som kolsänkor under så långa tidsperioder som i den aktuella studien har tidigare varit begränsad. Men, nu vet vi att kolinlagringen kan vara omfattande när torvmarker begravs av sediment i samband med kallare perioder under istidscykler, säger Britta Sannel vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.

Under den senaste mellanistiden för ca 130 000 till 116 000 år sedan var klimatet gynnsamt för torvtillväxt, och studien visar att det samlade globala kolinnehållet i torvmarker var högt, ca 340 Gt (Gigaton=1 miljard ton). När klimatet blev kallare och istiden inleddes begravdes många torvmarker, och därmed även stora mängder kol, av sediment från expanderande inlandsisar. Sedan istidens början har det förekommit kortare perioder som varit relativt varma, exempelvis från 57 000 till 29 000 år sedan, och då bildades torvmarker på nytt i många områden, till och med i norra Sverige. Därefter följde en ny, omfattande kallperiod med växande inlandsisar och torvmarker som begravdes under sediment.

Efter den senaste inlandsisens avsmältning för ca 10 000 år sedan började nya torvmarker växa till, och inlagringen av kol har varit betydande i nordligt belägna torvmarker. Torvbildning kan ske på stora ytor i landskapet, och idag finns ungefär 500-600 Gt kol lagrat i torvmarker runtom i världen.

Referens:
Widespread global peatland establishment and persistence over the last 130,000 y. PNAS.

Kontakt:
Britta Sannel, Institutionen för naturgeografi, Bolincentret för klimatforskning
Stockholms universitet, britta.sannel@natgeo.su.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Begravda torvmarker – viktig pusselbit i globala kolcykelns historia

 lästid ~ 2 min