Artikel från IFAU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

När arbetsplatser läggs ner löper de som friställs inte bara högre risk för arbetslöshet. De har även lägre inkomster, högre sannolikhet att skilja sig och sämre hälsa än andra. Trots det tycks deras barns hälsa och skolresultat inte försämras, visar en studie från IFAU.

Rapportförfattarna studerar familjer där en förälder jobbade på en arbetsplats som blev nedlagd under 1995–2000. De finner att de föräldrar som blev friställda oftare var arbetslösa och hade lägre arbetsinkomster under en lång tid efteråt. Bland papporna ökade risken att dö i förtid och bland mammorna ökade risken att skilja sig, behöva vård för alkoholrelaterade sjukdomar samt psykisk sjukdom.

Barn till friställda klarar hälsan

Studien finner däremot inga tecken på att barnens hälsa försämrades. Barnen blev inte inlagda på sjukhus oftare än andra barn.

– Vi följer barnen upp till tio år efter nedläggning och hittar inga effekter på sjukhusinläggningar, säger Anna Sjögren som är en av flera rapportförfattare. Sjukhusvård är å ena sidan ett bra mått på hälsa då det är någon utomstående som gör bedömningen, men det är å andra sidan ett ganska grovt mått och vi kan inte utesluta att det finns effekter på mindre allvarliga hälsoutfall.

Betygen påverkades inte

Det går något sämre i skolan för barnen vars förälder drabbas av en arbetsplatsnedläggning, men det tycks inte bero på att föräldern förlorar jobbet utan snarare på att det går sämre för de här barnen redan innan. Det finns inte heller någon effekt på sannolikheten att klara gymnasiet eller att vara arbetslös som ung vuxen.

– Det ser ut som att föräldrarna och det omgivande samhället lyckas skydda barnen från de negativa konsekvenser som drabbar familjen säger Eva Mörk, en annan av rapportförfattarna. De här svenska resultaten skiljer sig från viss annan internationell forskning som visat att barnen också drabbas när föräldrarna blir friställda.

Så gick studien till

I rapporten undersöks barn som var mellan 2 och 18 år när en förälder förlorade jobbet. Studien använder registerdata över arbetslöshet, inkomster, skolutfall och sjukhusinskrivningar för perioden 1987–2010. Barn och föräldrar följs under åtta år före och 10 år efter nedläggningen. Deras utfall jämförs med en kontrollgrupp som inte berörts av en nedläggning. Kontrollgruppen har identifierats genom matchning, det vill säga genom att hitta barn och familjer som i många avseenden är snarlika de påverkade familjer.

Studien:

IFAU-rapport 2019:3 Hur påverkas barn av att en förälder blir av med jobbet: En analys av arbetsplatsnedläggningar 1995-2000 är skriven av Anna Sjögren, IFAU och Eva Mörk och Helena Svaleryd, båda Uppsala universitet. Den är en sammanfattning av Working paper 2019:3 Rapporten är en del av ett större projekt om familjebakgrund och barns hälsa.

Kontakt:

Anna Sjögren, Anna.sjogren@ifau.uu.se,

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera