Bild: Göteborgs universitet
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hoppkräftor, världens vanligaste djur, släpper ut unika doftämnen i havet. Dessa kan få havets minsta invånare, växtplankton, att mobilisera sina försvar för att slippa bli uppätna. Upptäckten från Göteborgs universitet ökar förståelsen för havets näringsväv. Och kan förklara mekanismerna bakom giftiga algblomningar.

Ämnena som hoppkräftorna släpper ut som försvar i havsvattnet kallas copepodamider.

När växtplankton i vattnet känner av copepodamiderna aktiverar de sina försvarsmekanismer för att undvika att bli uppätna. En del växtplankton producerar då ljus, mareld. Andra plankton använder sig av kemisk krigsföring och producerar gift eller krymper i storlek.

– Eftersom växtplanktonen i havet är grunden för allt liv i havet så blir effekterna storskaliga, säger Erik Selander vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet, som leder forskargruppen.

Ökar förståelsen för algblomning

Forskaren Erik Selander liknar copepodamidernas påverkan med effekten av hormoner i kroppen.

– Ämnena är märkligt potenta. Mycket små mängder får stora systemiska effekter. Den mängd copepodamid som skulle rymmas i ett saltkorn är tillräckligt för att få växtplanktonen i en hel simbassäng att mobilisera sina försvar. En del av försvaren involverar mycket starka gifter och copepodamiderna kan därför orsaka långtgående effekter som till exempel giftiga algblomningar.

Hoppkräftor är världens vanligaste djur. Sommartid kan de vara mer än hundra per liter i havsvatten. Artikeln visar hur deras unika doft får många av havets minsta invånare att mobilisera sina försvar för att undvika att bli uppätna. En del producerar gift, andra skruvar upp sin ljudproduktion, mareld, och ytterligare andra krymper för att undgå upptäckt. Bild: Göteborgs universitet

Artikeln, som nu publicerats i Science Advances visar också att copepodamider påverkar fler av havets innevånare än vad forskarna tidigare känt till.

– Bland annat en kiselalg, som tillverkar nervgiftet domoinsyra. Det är giftigt för många organismer och orsakar bland annat minnesförlust hos människor. Andra kiselalger påverkas genom att ändra utseende, och går från långa sammanhängande kedjor av celler till kortare eller encelliga varianter.

Storleken har betydelse

Storlek är en viktig egenskap i havet. När den ändras får det efterdyningar i en rad andra processer.

– Till exempel hur mycket kol som exporteras från ytvattnet till djupare vatten, eller vem som äter upp vem i planktonsamhället.

De nya upptäckterna ökar förståelsen för havets näringsväv, och framför allt för de mekanismer som leder till giftiga algblomningar.

– Varför, och när giftiga algblomningar uppkommer, har vi tidigare inte kunnat förstå. Copepodamiderna tycks vara en viktig och förbisedd mekanism som bidrar till uppkomsten av giftiga algblomningar genom att få giftproducenterna att producera så mycket som tio gånger mer gift än normalt.

Artikel:

Copepods drive large-scale trait-mediated effects in marine plankton

Kontakt:

Erik Selander, universitetslektor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, erik.selander@marine.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera