Artikel från Karlstads universitet

Den gymnasieförberedande kurs som alla nyanlända ungdomar utan gymnasiebehörighet erbjuds, går inte att genomföra i praktiken. Lärare saknar förutsättningar att lära ut det som står i kursplanen.
– Kursplanen är orealistiskt skriven utifrån hur verkligheten ser ut i skolan, säger Christina Odenstad, forskare vid Karlstads universitet

Enligt lag har kommuner ett ansvar att erbjuda nyanlända, 18 – 65 år, som är folkbokförda i kommunen en kurs i samhällsorientering. Kursen ska ge förståelse för det svenska samhället i syfte att underlätta för nyanlända att etablera sig i arbetslivet och samhället.

Parallellt erbjuds nyanlända ungdomar, 16–19 år, som inte har behörighet att börja på ett nationellt gymnasieprogram, att gå Språkintroduktion på gymnasiet. Kursen ska vara förberedande för gymnasiestudier genom att eleverna lär sig att analysera, argumentera, att vara källkritiska med mera. Här får de möjlighet att läsa in grundskolans ämnen och få betyg i dessa.

Brister i samhällskunskapen

Ett av dessa ämnen är samhällskunskap. Men samhällskunskap på Språkintroduktion förbereder inte eleverna för ett vanligt gymnasieprogram då det finns en stor skillnad mellan det som står i kursplanen och vad som faktiskt genomförs praktiskt av pedagoger ute i skolorna, menar forskaren. Verkligheten i skolan matchar helt enkelt inte ambitionen i kursplanen.

– Det råder tidsbrist, blandade förutsättningar utifrån elevernas bakgrund samt väldigt skiftande ämnes- och språkkunskaper. Det här påverkar lärarnas pedagogiska urval av vad de faktiskt lär ut. Lärarna vill också kunna godkänna sina elevers betyg så att de blir behöriga till gymnasiet, oavsett förkunskaper innan de går kursen, Christina Odenstad.

– Detta påverkar också kursens innehåll och medför att eleverna många gånger inte klarar kommande studier på gymnasiet och riskerar att hamna utanför skolsystemet och samhället.

Bättre introduktion i samhällskunskap

Christina Odenstad menar att skolan och staten skulle kunna göra en riktig skillnad och en insats tidigt för de här ungdomarna. Hennes rekommendation är att alla nyanlända får läsa en riktigt bra introduktionskurs i samhällskunskap som en förberedelse för gymnasiet men också för att förberedas som medborgare i samhället.

– En utbildning i medborgarkunskap med allt vad det innebär – att leva i en demokrati, jämställdhet, lagar och regler, hur statsapparaten är uppbyggd, rättigheter och skyldigheter, källkritik och så vidare. Forskning visar att kunskaper i samhällskunskap bidrar till ökat deltagande i samhället och deltagande leder till mindre utanförskap och segregering. En sån här form av introduktionsutbildning skulle ge en större chans till en lyckad integration och en stor vinst för samhället.

Med nyanländ avses elev som har varit bosatt utomlands och nu är bosatt i Sverige. Åldersmässigt är de nyanlända eleverna på språkintroduktion på väg mot eller har nått svensk myndighetsålder, men juridiskt sett är de oftast inte svenska medborgare.

Kontakt:

Christina Odenstad, doktor i statsvetenskap, 073-915 27 08

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera